¥¨¥¹¥Ú¥é¥ó¥È¸ì¤Î½¤ÀµÈǤȤ·¤Æ³«È¯¤µ¤ì¤¿¿Í¹©¸À¸ì¡¢¹ñºÝÊä½õ¸ì¤Ç¤¹¡£

Sufixi. ((ed-ig)¡¡ÀÜÈø¼­ ¤½¤Î2¡Ê(ed-ig¡Ë


-ed-. — Ta sufixo havas korespondanti en ée F., at I., ad S.
¡Ö-ed¡×¡£¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï¥Õ¥é¥ó¥¹¸ì¤Î¡Öée¡×¡¢¥¤¥¿¥ê¥¢¸ì¤Î¡Öat¡×¡¢¥¹¥Ú¥¤¥ó¸ì¤Î¡Öad¡×¤ÈÂбþ¤·¤Æ¤¤¤ë¡£
Ol adoptesis per la decido 54 « por indikar la quanto qua plenigas X (la radiko) o korespondas ad X » :
¤³¤ì¤Ï·èÄê54¤Ç¡¢¡ÖX¡Ê¸ìº¬¡Ë¤òËþ¤¿¤·¤¿¤ê¡¢X¤È°ìÃפ¹¤ë¤Û¤É¤ÎÎ̤ò¼¨¤¹¤¿¤á¤Ë¡×ºÎÍѤµ¤ì¤¿¡£¡×
bokedo, glasedo, manuedo = quanto de manjajo, de liquido, de materio qua plenigas la boko, un glaso, un manuo : bokedo de pano, glasedo de vino, manuedo de sablo, tero, e. c.
¡Öbokedo¡×¡Öglasedo¡×¡Ömanuedo¡×¡á¡Öboko¡Ê¸ý¡Ë¡×¡Öglaso¡Ê¥°¥é¥¹¡Ë¡×¡Ömanuo¡Ê¼ê¡Ë¡×¤òËþ¤¿¤¹¿©¤Ùʪ¡¢±ÕÂΡ¢ºàÎÁ¤ÎÎÌ¡§¡Öbokedo de pano¡×¡Ê¸ý¤¤¤Ã¤Ñ¤¤¤Î¥Ñ¥ó¡Ë¡¢¡Öglasedo de vino¡×¡Ê¥°¥é¥¹°ìÇÕʬ¤Î¥ï¥¤¥ó¡Ë¡¢¡Ömanuedo de sablo, tero¡×¡Ê¼ê¤Ë°ìÇÕʬ¤Îº½¡¢ÅÚ¤ÎÎ̡פʤɡ£
Altra exempli : kulieredo, pladego, bruetedo, charetedo, chariotedo, kamionedo, nestedo, aguledo, pinchedo, glutedo, brakiedo, kruchedo, potedo, e. c., e. c.
¾¤ÎÎã¡Ë¡§¡Ökulieredo¡×¡Ê¥¹¥×¡¼¥ó°ìÇÕʬ¡Ë¡¢¡Öpladego¡×¡ÊÂç»®¡Ë¡¢¡Öbruetedo¡×¡Ê¼ê²¡¤·¼Ö°ìÇÕ¡Ë¡¢¡Öcharetedo¡×¡Ê¾®¤µ¤ÊÇϼְìÇÕ¡Ë¡¢¡Öchariotedo¡×¡Ê¥ï¥´¥ó°ìÇÕ¡Ë¡¢¡Ökamionedo¡×¡Ê¥È¥é¥Ã¥¯¤Î²ÙÂæ°ìÇÕ¡Ë¡¢¡Önestedo¡×¡Ê¡ÊÄ»¤Ê¤É¤Î¡ËÁã°ìÇÕ¡Ë¡¢¡Öaguledo¡×¡Ê¿Ë¤Û¤É¤ÎÎÌ¡Ë¡¢¡Öpinchedo¡×¡Ê¤Ò¤È¤Ä¤Þ¤ß¡Ë¡¢¡Öglutedo¡×¡Ê¤Ò¤ÈÆݤߤ¹¤ë¤Û¤É¤ÎÎÌ¡Ë¡¢¡Öbrakiedo¡×¡ÊÏÓ¤ÇÊú¤¨¤ë¤Û¤É¤ÎÎÌ¡Ë¡¢¡Ökruchedo¡×¡Ê¼êÉÕ¤­¿åº¹¤·¤ÎÎÌ¡Ë¡¢¡Öpotedo¡×¡ÊÄÛ°ìÇÕ¡Ë¡¢¤Ê¤É¡£
Me drinkis nur un glutedo de vino. — Il prenis ofte pinchedo di sniflotabako ek mea tabakuyo.
¡ÖMe drinkis nur un glutedo de vino¡×¡Ê»ä¤Ï¤Ö¤É¤¦¼ò¥ï¥¤¥ó°ìÇÕʬ¤À¤±°û¤ó¤À¡Ë¡¢¡ÖIl prenis ofte pinchedo di sniflotabako ek mea tabakuyo¡×¡Ê»ä¤Ï±ìÁðÆþ¤ì¤«¤éÓ̤®¤¿¤Ð¤³¤Ò¤È¤Ä¤Þ¤ß¤ò¤·¤Ð¤·¤Ð¡¢¼è¤ê½Ð¤·¤¿¡Ë

-eg-. — Ta sufixo, inter altri, venis che Ido de Espo. Ol uzesas por formacar augmentivi qui indikas grado supera od extrema, chanjanta la nociono. Ol juntesas a nomala ed a verbala radiki.
¡Ö-eg-¡×¡£Â¾¤ÎÀÜÈø¼­¤ÎÃæ¤Ç¤â¡¢¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï¥¨¥¹¥Ú¥é¥ó¥ÈͳÍè¤Ç¤¢¤ë¡£¾å°Ì¤Î¡¢ºÇ¹â¤Î¡¢²þ¤Þ¤Ã¤¿ÄøÅÙ¤ò¼¨¤¹Â礭¤µ¤Î¶¯Ä´¤ò·ÁÀ®¤¹¤ë¤¿¤á¤Ë»È¤ï¤ì¤ë¡£ÉáÄ̸캬¤ÈÆ°»ìŪ¸ìº¬¤ËÉÕ¤±¤ë¡£
Exempli : varmega = varma til la maxim alta grado. La aquo quan on pozas en kaserolo sur fairo por boliigar olu, esas unesme kolda, ma pose ol divenas varmeta o tepida, varma, tre varma, e varmega kande ol bolias.
Îã¡Ë¡§¡Övarmega¡×¡áºÇ¤âÄøÅ٤ι⤤½ë¤µ¤Î¡£¡ÖLa aquo quan on pozas en kaserolo sur fairo por boliigar olu, esas unesme kolda, ma pose ol divenas varmeta o tepida, varma, tre varma, e varmega kande ol bolias.¡×¡Ê²Ð¤Ë¤«¤±¤¿Æé¤Î¿å¤Ï¡¢ºÇ½é¤ÏÎ䤿¤¤¤¬¡¢À¸¤Ì¤ë¤¤¤«¡¢¤Ì¤ë¤¯¤Ê¤ê¡¢ÃȤ«¤¯¤Ê¤ê¡¢¤È¤Æ¤âÃȤ«¤¯¤Ê¤ê¡¢¤½¤·¤ÆÇ®¤¯¤Ê¤Ã¤Æ¡¢¤½¤Î»þ¤Ëʨƭ¤¹¤ë¡Ë
Kruela esas min forta kam tre kruela, ma ica esas min forta kam kruelega, nam homo kruelega atingas la extrema grado.
¡Ökruela¡×¡Ê»Ä¹ó¤Ê¡Ë¤Ï¡¢¡Ötre kruela¡×¤è¤ê¤â¼å¤¤¤¬¡¢¤³¤ì¤Ï¡Ökruelega¡×¤è¤ê¤â¼å¤¤¡Êɽ¸½¤À¡Ë¡£
Il esas ne nur tre bona, ma bonega e ciencozega.
Èà¤ÏÁ±ÎɤÀ¤±¤Ç¤Ê¤¯¡¢¤È¤Æ¤âÎɤ¤¿Í¤Ç³Ø¼±¤â¤È¤Æ¤â¿¼¤¤¡£
Il divenis ne nur tre richa ma richega.
Èà¤Ï¡¢¤È¤Æ¤â¶â»ý¤Á¤Ç¤¢¤ë¤À¤±¤Ç¤Ê¤¯¡¢²¯ËüĹ¼Ô¤Ç¤¢¤ë¡£
Il ploris e ploregis kun singluti.
Èà¤Ï¤à¤»¤ÓÀ¼¤ò¤¢¤²¤Ê¤¬¤é²¿ÅÙ¤âÂçµã¤­¤·¤¿¡£¡Ê¢«Èà¤Ïµã¤­¡¢Âçµã¤­¤·¤¿¡¢¤à¤»¤ÓÀ¼¤ò¤¢¤²¤Ê¤¬¤é¡Ë
Ne tro bruisez ridante : ridego ne konvenas.
¾Ð¤Ã¤ÆÁû¤®²á¤®¤ë¤Ê¡£Âç¾Ð¤¤¤Ï¤Õ¤µ¤ï¤·¤¯¤Ê¤¤¡£
Me tante sufris, ke me kriegis pro doloro.
»ä¤ÏÄˤߤΤ»¤¤¤Ç¶«¤Ö¤Û¤É¤Ç¤¢¤Ã¤¿¡£
On ne donez ad -eg- la pejorativa senco di -ach-, e ne aplikez lu a la bestii.
¡Ö-ach-¡×¤Î·ÚÊÎŪ¤Ê°ÕÌ£¤ò¡¢¡Ö-eg-¡×¤ËÍ¿¤¨¤Æ¤Ï¤¤¤±¤Ê¤¤¡£¤Þ¤¿¡¢Æ°Êª¤ËÂФ·¤Æ±þÍѤ·¤Æ¤Ï¹Ô¤±¤Ê¤¤¡£
La bestii havas boko, pedi quale la homi, ma proporcione a sua grandeso e tipi.
ưʪ¤Ë¤Ï¿Í´Ö¤ÈƱÍͤ˸ý¤ä­¤¬¤¢¤ë¤¬¡¢¤½¤ÎÂ礭¤µ¤ÈÎà·¿¤ËÈæÎ㤷¤Æ¤¤¤ë¡£
Same li manjas, drinkas, e. c., quale la homi; konseque esas adminime neutila uzar specala vorti por organi e funcioni quin la bestii havas komuna kun la homi *1.
Ʊ¤¸¤¯¡¢Èà¤é¤Ï¿Í´Ö¤Î¤è¤¦¤Ë¿©¤Ù¤¿¤ê°û¤ó¤À¤ê¤¹¤ë¡£¤·¤¿¤¬¤Ã¤Æ¡¢Æ°Êª¤¬»ý¤Ã¤Æ¤¤¤ë¿Í´Ö¤È¶¦Ä̤¹¤ë´ï´±¤Èµ¡Ç½¤Î¤¿¤á¤Ë¡¢ÆÃÊ̤Êñ¸ì¤ò»È¤¦¤³¤È¤Ï¾¯¤Ê¤¯¤È¤âÌò¤ËΩ¤¿¤Ê¤¤¡£
Treege, restajo Esperantala, fortunoze desaparis de che ni. Ni do ne uzez lu.
¡ÖTreege¡×¤Ï¥¨¥¹¥Ú¥é¥ó¥È¤Î̾»Ä¤ê¤À¤¬¡¢¹¬¤¤¤Ê¤³¤È¤Ë¡¢²æ¡¹¤Î¸µ¤«¤é¾Ã¤¨µî¤Ã¤¿¡£¤ï¤ì¤ï¤ì¤Ï¡¢¤³¤ì¤ò»È¤¦¤Ù¤­¤Ç¤Ê¤¤¡£
Dicez : Me chagrenas extreme (en maniero extrema) pro la tristiganta novajo quan vu savigas da me. E nultempe uzez ege o ega *2.
¤³¤Î¤è¤¦¤Ë¸À¤¤¤Ê¤µ¤¤¡£¡ÖMe chagrenas extreme (en maniero extrema) pro la tristiganta novajo quan vu savigas da me¡×¡Ê»ä¤Ï¤¢¤Ê¤¿¤«¤éʹ¤¤¤¿Èᤷ¤¤¥Ë¥å¡¼¥¹¤Î¤»¤¤¤ÇÈáò¤Ë¤¯¤ì¤Æ¤¤¤ë¡Ë¡£¤µ¤é¤Ë¡Öege¡×¤ä¡Öega¡×¤Ï»È¤Ã¤Æ¤Ï¤Ê¤é¤Ê¤¤¡£
-em-. — Ta sufixo soldesas a verbala radiki e signifikas : inklinita ad..., tendencanta ad... :
¡Ö-em-¡×¡£¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï¡¢Æ°»ìŪ¸ìº¬¤ËÉÕ¤±¤é¤ì¡¢¡Ö¡Á¤·¤¿¤¤µ¤»ý¤Á¤Ë¤Ê¤ë¡×¡Ö¡Á¤¹¤ë·¹¸þ¤Î¡×¤ò°ÕÌ£¤¹¤ë¡£
agema *3, kredema = inklinita ad agar, a kredar; venjemo = homo venjema; prodigemo = homo prodigema; agemulo = viro, homulo agema; agemino = muliero, homino agema; sentemino = homino sentema.
¡Öagema¡×¡Ê¹ÔưŪ¤Ê¡Ë¡¢¡Ökredema¡×¡á¡Á¤¿¤¯¤Ê¤ë¡¢¿®¤¸¤¿¤¯¤Ê¤ë¡¢¡Övenjemo¡×¡á ¼¹Ç°¿¼¤¤¿Í¡¢¡Öprodigemo¡×¡áµ¤Á°¤ÎÎɤ¤¿Í¡¢¡Öagemulo¡×¡áÀѶËŪ¤ÊÃË¡¢¡Öagemino¡×¡áÀѶËŪ¤Ê½÷¡¢¡Ösentemino¡×¡áÉÒ´¶¤Ê½÷À­¡£
La qualeso abstraktita qua korespondas a ta adjektivo devas esar expresata per la sufixo -es- : agemeso, kredmeso, venjemeso, sentemeso, prodigemeso *4.
¤½¤Î·ÁÍÆ»ì¤ËÂбþ¤¹¤ëÃê¾ÝŪ¤ÊÀ­¼Á¤Ï¡¢ÀÜÈø¼­¡Ö-es-¡×¤òÍѤ¤¤Æɽ¸½¤µ¤ì¤ë¤Ù¤­¤À¡£¡Öagemeso¡×¡Ê»Å»ö¤ÎÃî¡Ë¡¢¡Ökredemeso¡×¡Ê·Ú¡¹¤·¤¯¿®¤¸¤ë¤³¤È¡Ë¡¢¡Övenjemeso¡×¡Ê¼¹Ç°¿¼¤µ¡Ë¡¢¡Ösentemeso¡×¡Ê´¶¼õÀ­¡Ë¡¢¡Öprodigemeso¡×¡ÊϲÈñÀ­¡Ë
L'Esperantisti, ne uzante sua -ec- por ta vorti, duople violacas sua Fundamento netushebla : 1e pro ke, ye -ec-, la santa libro dicas « ec » indikas (abstrakte); do, sen « ec », l'abstrakteso ne indikesas; 2e pro ke, se kredema = (quale trovesas en la Fundamento) kiu havas la inklino, la kutimo kredi, kredemo = (quale en Ido) indikas ne la qualeso ipsa ma la homo, kiu havas la inklino, la kutimo kredi.
¥¨¥¹¥Ú¥é¥ó¥Æ¥£¥¹¥È¤¿¤Á¤Ï¡¢¤³¤Î¸ì¶ç¤Î¤¿¤á¤Ë¡Ö-ec-¡×¤ò»È¤ï¤Ê¤¤¤³¤È¤Ç¡¢ÉԲĿ¯¤Î¡É¡Ê¥¨¥¹¥Ú¥é¥ó¥È¤Î¡Ë´ðÁáɤòÆó½Å¤ËÈȤ·¤Æ¤¤¤ë¡£­¡¡Ö-ec-¡×¤Ï¡¢À»¤Ê¤ë½ñʪ¤Ë¤è¤ë¤È¡¢¡Ö-ec-¡×¤¬¡ÊÃê¾ÝŪ¤Ë¡Ë¤ò¡¢¼¨¤·¤Æ¤¤¤ë¡£¤·¤¿¤¬¤Ã¤Æ¡¢¡Ö-ec-¡×¤ò»È¤ï¤º¤ËÃê¾ÝÀ­¤Ï¼¨¤µ¤ì¤Ê¤¤¡£­¢¡Ê¡Ö´ðÁáפÎÃæ¤Ç¸«¤Ä¤«¤ë¤è¤¦¤Ë¡Ë¡Ökredema¡×¤Ï·¹¸þÀ­¡¢¿®¤¸¤ë½¬´·¤ò¤â¤Ä¡£¡Ê¥¤¥É¸ì¤È¤·¤Æ¡Ë¡Ökredemo¡×¤ÏÆüÁ¼«ÂΤǤϤʤ¯¡¢·¹¸þ¡¢½¬´·¤ò¤â¤Ä¿Í¤Î¤³¤È¤ò¼¨¤·¤Æ¤¤¤ë¡£
Konkluze : per kredemo ed analogi la Fundamento esas violacata e la qualeso ne expresata.
·ëÏÀ¡§¡Ökredemo¡×¤Ê¤É¤Ç¤Ï¡¢¡Ö´ðÁáפϵ¬Â§°ãÈ¿¤Ç¤¢¤ê¡¢À­¼Á¤Ïɽ¸½¤µ¤ì¤Ê¤¤¤Î¤À¡£
Pro ke ol esas nur sufixo, -em- ne darfas uzesar izolite. Do nultempe uzez emo vice inklineso, tendenco.
¤³¤ì¤ÏÀÜƬ¼­²á¤®¤Ê¤¤¤Î¤Ç¡¢¡Ö-em-¡×¤ÏÆÈΩ¤·¤Æ»È¤¦¤Ù¤­¤Ç¤Ê¤¤¡£¤·¤¿¤¬¤Ã¤Æ¡¢¡Önklineso¡×¡Ötendenco¡×¤ÎÂå¤ï¤ê¤Ë¡Öemo¡×¤ò¤Ä¤«¤Ã¤Æ¤Ï¤Ê¤é¤Ê¤¤¡£
Ni remarkigez la grosa eroro etikala quan facis Zamenhof, inkluzante en -em- du senci tante diversa kam l'inklineso e la kustumo.
²æ¡¹¤Ï¡¢¡Ö-em-¡×¤ÎÃæ¤Ë·¹¸þÀ­¤È½¬´·¤È¤¤¤¦¤è¤¦¤ÊÆó¤Ä¤Î°ÕÌ£¤ò´Þ¤á¤ë¤è¤¦¤Ê¡¢¥¶¥á¥ó¥Û¥Õ¤¬¤Ê¤·¤Æ¤·¤Þ¤Ã¤¿¤Ò¤É¤¤Æ»ÆÁŪ´Ö°ã¤¤¤Ëµ¤¤¬¤Ä¤¯¤Ù¤­¤Ç¤¢¤ë¡£
Per la volado, homo povas frenagar, represar mem maxim forta inklineso naturala.
¿Í´Ö¤Ï¡¢°Õ»Ö¤òÍѤ¤¤Æ¡¢¼«Á³¤Ê¶¯¤¤·¹¸þÀ­¤µ¤¨¤â¡¢À©¸æ¤·¤¿¤êÍÞÀ©¤·¤¿¤ê¤Ç¤­¤ë¡£
Exemple on povas esar nature tre iracema, desobediema, ociema, e. c., e tamen ne iracera, desobediera, ociera (Videz la sufixo -er-).
Î㤨¤Ð¡¢¿Í¤Ï¼«Á³¤Ë¡Öiracema¡×¡Êûµ¤¤Ç¡Ë¤¢¤Ã¤¿¤ê¡¢¡Ödesobediema¡×¡ÊÉÔ½¾½ç¤Ç¡Ë¤¢¤Ã¤¿¤ê¡¢¡Öociema¡×¡ÊÉÔÀº¤Ç¡Ë¤¢¤Ã¤¿¤ê¤¹¤ë¤¬¡¢¡Öiracera¡×¡Ödesobediera¡×¡Öociera¡×¤Ç¤Ï¤Ê¤¤¡ÊÀÜƬ¼­¡Ö-er¡×¤ò»²¾È¤»¤è¡Ë
Esas do kolosal eroro konfundar inklineso e kustumo en un sola sufixo, quale Espo; nul moralisto od etikisto povas aceptar lu.
½¾¤Ã¤Æ¡¢¥¨¥¹¥Ú¥é¥ó¥È¤Î¤è¤¦¤Ë¡¢¤¿¤Ã¤¿°ì¤Ä¤ÎÀÜƬ¼­¤ÎÃæ¤Ë·¹¸þÀ­¤È½¬´·¤òº®Æ±¤¹¤ë¤³¤È¤Ï¡¢¤Ò¤É¤¤´Ö°ã¤¤¤Ç¤¢¤ë¡£¤½¤Î¤³¤È¤ò¼õ¤±Æþ¤ì¤ëÆ»ÆÁ²È¤äÎÑÍý²È¤Ï¡¢¤¤¤ë¤Ï¤º¤¬¤Ê¤¤¡£
Granda difero anke inter ant e em : la homo nun almonanta povas esar nule almonema.
Â礭¤Ê°ã¤¤¤Ï¡Öant¡×¤È¡Öem¡×¤È¤Î´Ö¤Ë¤â¤¢¤ë¡£¡Öla homo nun almonanta povas esar nule almonema¡×¡Êº£¡¢»Ü¤·¤Æ¤¤¤ë¿Í¤Ï¡¢·è¤·¤Æ»Ü¤·¹¥¤­¤Î¿Í¤Ç¤Ï¤Ê¤¤¤«¤â¤·¤ì¤Ê¤¤¡Ë
-end-. — Ta sufixo, existanta en la Latina e novlatina lingui, quik adoptesis.
¡Ö-end-¡×¡£¥é¥Æ¥ó¸ì¤ä¿·¥é¥Æ¥ó½ô¸ì¤Ë¸ºß¤¹¤ë¤â¤Î¤Ç¡¢¤¹¤ß¤ä¤«¤ËºÎÍѤµ¤ì¤¿¡£
Ol soldesas a radiki verbala e signifikas : qua devas o mustas esar ...ata :
¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï¡¢Æ°»ìŪ¸ìº¬¤Ë¤Ä¤±¤Æ¡¢°ÕÌ£¤Ï¡¢¡Ö¡Á¤µ¤ì¤ë¤Ù¤­¡Á¡¢¡Á¤µ¤ì¤ë¤Ù¤­¡Á¡×¤È¤Ê¤ë¡£
facenda laboro = laboro qua devas o mustas esar facata;
¡Öfacenda laboro¡×¡á¤Ê¤µ¤ì¤Ê¤ì¤Ê¤±¤ì¤Ð¤Ê¤é¤Ê¤¤»Å»ö¡£
letro lektenda o skribenda = letro qua devas o mustas esar skribata;
¡Öletro lektenda o skribenda¡×¡áÆɤà¤Ù¤­¼ê»æ¡¢½ñ¤¯¤Ù¤­¼ê»æ¡£
sumo pagenda, problemo solvenda, korpo dissolvenda forsan ne pagesos, ne solvesos o dissolvesos;
¡Ösumo pagenda¡Ê»Ùʧ¤ï¤ì¤ë¤Ù¤­¹ç·×¡Ë¡×¡Öproblemo solvenda¡Ê²ò·è¤µ¤ì¤ë¤Ù¤­ÌäÂê¡Ë¡×¡Ökorpo dissolvenda¡×¡ÊʬΥ¤µ¤ì¤ë¤Ù¤­ÊªÂΡˤϡ¢¤ª¤½¤é¤¯Ê§¤ï¤ì¤Ê¤¤¤À¤í¤¦¤·¡¢²ò·è¤µ¤ì¤Ê¤¤¤À¤í¤¦¤·¡¢Ê¬Î¥¤µ¤ì¤Ê¤¤¤À¤í¤¦¡£
li do tote ne equivalas : sumo pagota, problemo solvota e korpo dissolvota.
¤·¤¿¤¬¤Ã¤Æ¡¢¡Ösumo pagota¡×¡Ê»Ùʧ¤ï¤ì¤ë¹ç·×¡Ë¡¢¡Öproblemo solvota¡×¡Ê²ò·è¤µ¤ì¤ë¤À¤í¤¦ÌäÂê¡Ë¡¢¡Ökorpo dissolvota¡×¡ÊʬΥ¤µ¤ì¤ëʪÂΡˤȤϡ¢Á´¤¯°ã¤¦¡£
On pluse remarkez, ke -end- tote ne egalesas -ind- (videz ica) nam ol nule implikas merito : problemo solvenda, e forsan solvota, povas ne meritar solvo, do ne esar solvinda, nek mem solvebla.
²¿¤Î²ÁÃͤâ¤Ê¤¤¤Î¤Ç¡Ö-end-¡×¤Ï¡Ö-ind-¡×¡Ê¤³¤Î¹à¡¢»²¾È¤Î¤³¤È¡Ë¤È¤ÏƱÅù¤Ç¤Ï¤Ê¤¤¤³¤È¤ò¡¢¤µ¤é¤Ëµ¤ÉÕ¤«¤Ê¤±¤ì¤Ð¤Ê¤é¤Ê¤¤¡£¡Öproblemo solvenda¡×¤Ï¡¢¤¢¤ë¤¤¤Ï¤ª¤½¤é¤¯¡Ösolvota¡×¡Ê²ò·è¤µ¤ì¤ë¤À¤í¤¦¡Ë¤Ï¡¢²ò·è¤¹¤ëÍøÅÀ¤¬¤Ê¤¤¡£¤·¤¿¤¬¤Ã¤Æ¡¢²ò·è¤µ¤ì¤ë²ÁÃͤâ¤Ê¤¯¡¢²ò·è¤µ¤¨¤â½ÐÍè¤Ê¤¤¤«¤â¤·¤ì¤Ê¤¤¡£
Remarkez la granda difero inter : me havas nulo skribenda (nulo devas o mustas skribesar da me) e : me havas nulo por skribar = me havas nula del kozi necesa por skribar : papero, plumo, e. c.
¡Öme havas nulo skribenda¡×¤È¡Öme havas nulo por skribar¡×¤È¤ÎÂ礭¤Ê°ã¤¤¤ËÃí°Õ¤»¤è¡£Á°¼Ô¤Ï¡¢»ä¤Ë¤è¤Ã¤Æ½ñ¤«¤ì¤ë¤Ù¤­¤â¤Î¤Ï²¿¤â¤Ê¤¤¤È¤¤¤¦°ÕÌ£¤Ç¤¢¤ê¡¢¸å¼Ô¤Ï½ñ¤¯¤¿¤á¤ÎɬÍפʤâ¤Î¡Ê¿À¤ä¥Ú¥ó¡Ë¤Ï²¿¤â¤Ê¤¤¤È¤¤¤¦¤³¤È¤Ç¤¢¤ë¡£
Ta sufixo darfas formacar substantivi : dividendo, multiplikendo, e. c. Ol darfas unionesar ad altra sufixo, nome aj : kredendaji, facendaji = kozi kredenda, facenda *5.
¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï¡¢Ì¾»ì¤òºî¤ë¡£¡Ödividendo¡×¡ÊÇÛÅö¶â¡¢ÇÛÅö¤µ¤ì¤ë¤Ù¤­¤â¤Î¡Ë¡¢¡Ömultplikendo¡×¡Ê³Ý¤±¤é¤ì¤ë¤Ù¤­¤â¤Î¡¢Áý²Ã¤µ¤ì¤ë¤Ù¤­¤â¤Î¡¢Èï¾è¿ô¡Ë¤Ê¤É¡£Â¾¤ÎÀÜÈø¼­¡Ê¡Öaj¡×¡Ë¤ÈÁȤ߹ç¤ï¤»¤ë¤³¤È¤¬¤Ç¤­¤ë¡£¡Ökredendaji¡×¡Ê¡ákozi kredenda¡¢¿®Íꤵ¤ì¤ë¤Ù¤­¤â¤Î¡Ë¡¢¡Öfacendaji¡×¡á¡Êkozi facenda¡¢¤Ê¤µ¤ì¤ë¤Ù¤­¤â¤Î¡Ë¡£
-er-. — Ta sufixo (moderna formo : -ier, -er, -eur F.; -iero, -aio I., ero S., eiro Port.) venas de arius Latina.
¡Ö-er-¡×¡£¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï¥é¥Æ¥ó¸ì¡Öarius¡×¤«¤éͳÍ褹¤ë¡£¡Ê¶áÂåŪ¤Ê·ÁÂ֤Ȥ·¤Æ¡¢¥Õ¥é¥ó¥¹¸ì¤Î¡Ö-ier¡×¡Ö-er¡×¡Ö-eur¡×¡¢¥¤¥¿¥ê¥¢¸ì¡Ö-iero¡×¡Ö-aio¡×¡¢¥¹¥Ú¥¤¥ó¸ì¡Öero¡×¡¢¥Ý¥ë¥È¥¬¥ë¸ì¡Öeiro¡×¡Ë
Ol quik adoptesis dal Komitato di la Delegitaro por indikar la amatoro di... Ma pose la decidi 591 e 690 pluampligis lua senco.
¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤ÏÂåɽÃĤΰѰ÷²ñ¤Ë¤è¤Ã¤Æ¡¢¡Ö¡Á¤Î°¦¹¥²È¡¢Áǿ͡פò¼¨¤¹¤â¤Î¤È¤·¤Æ¡¢¤¹¤ß¤ä¤«¤ËºÎÍѤµ¤ì¤¿¡£¤·¤«¤·¤½¤Î¸å¡¢·èÄê591¤È·èÄê690¤¬¡¢¤½¤Î°ÕÌ£¤òÉßÞ§¤·¤¿¡£
Konseque nun ol indikas : ta qua kustume o mem sur ofte okupas su pri... sen facar ek la kozo sua profesiono (Videz sufixo -ist). Quale on vidas, la amatoro inkluzesas en ta defino.
½¾¤Ã¤Æ¸½ºß¡¢¤³¤ì¤Ï¡¢¼«Ê¬¤Î¿¦¶È¤È¤¹¤ë¤Î¤Ç¤Ï¤Ê¤¯¡¢¡¦¡¦¡¦¤Ë¤Ä¤¤¤Æ¡¢Ä̾濫¤ë¤¤¤ÏÉÑÈˤËË»¤·¤¤¼Ô¤ò¼¨¤·¤Æ¤¤¤ë¡Ê¡Ö-ist¡×¤ò»²¾È¤»¤è¡Ë¡£¤ªÊ¬¤«¤ê¤Î¤è¤¦¤Ë¡¢¥¢¥Þ¥Á¥å¥¢¤¬¡¢¤³¤ÎÄêµÁ¤Ë´Þ¤Þ¤ì¤ë¡£
La sufixo -er- soldesas a radiki nomala ed a radiki verbala : biciklero (amatoro), gimnastikero, arkero, fumero, kolektero, chasero, peskero.
ÀÜÈø¼­¡Ö-er-¡×¤Ï°ìÈÌŪ¸ìº¬¤äÆ°»ìŪ¸ìº¬¤ËÉÕ¤±¤é¤ì¤ë¡£¡Öbiciklero¡×¡Ê¥¢¥Þ¥Á¥å¥¢¤Î¼«Å¾¼Ö¾è¤ê¡¢¥µ¥¤¥¯¥ê¥¹¥È¡Ë¡¢¡Ögimnastikero¡×¡ÊÂÎÁàÁª¼ê¡Ë¡¢¡Öarkero¡×¡ÊµÝ¤Î¼Í¼ê¡Ë¡¢¡Öfumero¡×¡ÊµÊ±ì¼Ô¡Ë¡¢¡Ökolektero¡×¡Ê¼ý½¸²È¡Ë¡¢¡Öchasero¡×¡Ê¼í¤ê¤ò¤¹¤ë¿Í¡Ë¡¢¡Öpeskero¡×¡ÊÄà¤ê¿Í¡Ë¡£
— Il nultempe enoyas, pro ke esante granda lektero, fotografero ed exkursero il sempre okupesas.
¡ÖIl nultempe enoyas, pro ke esante granda lektero, fotografero ed exkursero il sempre okupesas¡×¡ÊÈà¤Ï¥Ø¥Ó¡¼¤ÊÆɽñ²È¤Ç¤¢¤ê¡¢¼Ì¿¿²È¤Ç¤¢¤ê¡¢Î¹¹Ô²È¤È¤·¤Æ¾ï¤ËË»¤·¤¤¤Î¤Ç¡¢·è¤·¤ÆÂà¶þ¤¹¤ë¤³¤È¤Ï¤Ê¤¤¡Ë
— Dum sep yari il esis prezidero di nia societo e nun il esas lua honor-prezidero.
¡ÖDum sep yari il esis prezidero di nia societo e nun il esas lua honor-prezidero¡×¡Ê7ǯ´Ö¡¢Èà¤Ï»ä¤¿¤Á¤ÎÃÄÂΤβñŤǤ¢¤Ã¤¿¤·¡¢º£¤Ï̾ÍÀ²ñŤǤ¢¤ë¡Ë
Ta sufixo aplikesas anke a nomi di bestii o di objekti qui esas karakterizata da specal ago kustumala : reptero, ruminero, rodero, klimero; remorkero, krozero, flotacero (Vid. sufixo - il).
¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï¡¢½¬´·Åª¤ÇÆÃÊ̤ʹÔÆ°¤Ë¤è¤Ã¤ÆÆÃħ¤Å¤±¤é¤ì¤Æ¤¤¤ëưʪ¤ä¥â¥Î¤Î̾¾Î¤Ë¤â±þÍѤµ¤ì¤Æ¤¤¤ë¡£¡§¡Öreptero¡×¡ÊÇ礦¤â¤Î¡áà¨ÃîÎà¡Ë¡¢¡Öruminero¡×¡ÊÈ¿çíưʪ¡Ë¡¢¡Örodero¡×¡Ê¤²¤Ã¤·Æ°Êª¡Ë¡¢¡Öklimero¡×¡Ê¤è¤¸ÅФ뽬À­¤ò»ý¤ÄÆ°¿¢Êª¡¢Åл³¼Ô¡Ë¡¢¡¨¡Öremorkero¡×¡Ê¸£°ú¤¹¤ë¥â¥Î¡Ë¡¢¡Ökrozero¡×¡Ê½ä¹Ò¤¹¤ë¥â¥Î¡¢¥¯¥ë¡¼¥¶¡¼¡Ë¡¢¡Öflotacero¡×¡ÊÉ⤯¥â¥Î¡Ë
Per la decido 689 l'Akademio aprobis, ke la participal sufixo -ant- expresez « la nuna ago » ed ol adoptis la sufixo -er- por « la ago ne precize nuna » exemple : suskriptero *6.
·èÄê689¤Ë¤è¤Ã¤Æ¥¢¥«¥Ç¥ß¡¼¤Ï¡¢Ê¬»ìÀÜÈø¼­¡Ö-ant-¡×¤¬¡Ø¸½ºß¤Î¹Ô°Ù¡Ù¤òɽ¸½¤¹¤ë¤â¤Î¤È¤·¤ÆºÎÍѤ·¡¢ÀÜÈø¼­¡Ö-er-¡×¤ò¡ÖÀµ³Î¤Ç¤Ï¤Ê¤¤¤¬¸½ºß¤Î¹Ô°Ù¡×¤È¤·¤ÆºÎÍѤ·¤¿¡£Î㤨¤Ð¡¢¡Ösuskriptero¡×¡Ê´óÉÕ¤¹¤ë¤³¤È¤ò¾µÂú¤¹¤ë¿Í¡Ë
Societo havas prezidero, ma la prezidanto di lua kunsido povas esar sive la prezidero, sive la vice-prezidero, sive altra membro.
ÃÄÂΤˤϲñŤ¬¤¤¤ë¤¬¡¢²ñ¹ç¤Î¡Öprezidanto¡×¡Ê»ë³¦¤ò¤¹¤ë¿Í¡Ë¤Ï¡¢²ñŤǤ¢¤Ã¤¿¤ê¡¢Éû²ñŤǤ¢¤Ã¤¿¤ê¡¢Â¾¤Î²ñ°÷¤Ç¤¢¤ë¤«¤â¤·¤ì¤Ê¤¤¡£
Komparez -er- a -ist- ed anke a -em- por ne uzar ica od ita neoportune.
¤¢¤ì¤ä¤³¤ì¤ä¤ÈÅÔ¹ç¤ò¹Í¤¨¤º¤Ë»È¤¦¤³¤È¤¬¤Ê¤¤¤è¤¦¤Ë¡¢¡Ö-er-¡×¤È¡Ö-ist-¡×¡¢¤Þ¤¿¡Ö-em-¡×¤òÈæ³Ó¤»¤è¡£
-ero *7 darfas, kompreneble, recevar la formo adjektivala.
¡Ö-ero¡×¤Ï¤â¤Á¤í¤ó¡¢·ÁÍÆ»ì·Á¤ò¼õ¤±¤Æ¤â¤è¤¤¡£
Ex. : Yes, me konfesas lo, nature me esas tre iracema e venjema; ma me luktis kontre ta duopla inklineso, e me ne divenis iracera e venjara *8.
Îã¡Ë¡§¡ÖYes, me konfesas lo, nature me esas tre iracema e venjema; ma me luktis kontre ta duopla inklineso, e me ne divenis iracera e venjara¡×¡Ê¤½¤¦¤À¡¢»ä¤Ï¹ðÇò¤¹¤ë¡£»ä¤Ï¤È¤Æ¤âûµ¤¤Ç¼¹Ç°¿¼¤¤¤³¤È¤ò¡£¤·¤«¤·»ä¤Ï¤³¤ÎÆó½Å¤Î·¹¸þÀ­¤ÈÀï¤Ã¤Æ¡¢Ã»µ¤¤Ç¤â¼¹Ç°¿¼¤¯¤Ë¤â¤Ê¤é¤Ê¤«¤Ã¤¿¡Ë
-eri-. — Ta sufixo, internaciona, adoptesis per la decidi 594 e 1091.
¡Ö-eri-¡×¡£¤³¤Î¹ñºÝŪ¤ÊÀÜÈø¼­¤Ï·èÄê594¤È1091¤Ë¤è¤Ã¤ÆºÎÍѤµ¤ì¤¿¡£
Ol indikas : establisuro en qua on okupas su irgamaniere (ne necese per fabrikado) pri la kozo indikata da la radiko.
¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï¡¢¤½¤Î¸ìº¬¤¬¼¨¤·¤Æ¤¤¤ë»öÊÁ¤Ë¤Ä¤¤¤Æ¡¢¤É¤ó¤Ê¾õ¶·¤Ç¤âÀìÇ°¤·¤Æ¤¤¤ë»ÜÀߤò¼¨¤·¤Æ¤¤¤ë¡£
Ol soldesas a radiki nomala : librerio, papererio, lakterio, od a radiki verbala : fabrikerio, imprimerio, direkterio.
̾»ìŪ¸ìº¬¤ËÉÕ¤¯¡£¡Ölibrerio¡×¡Öpapererio¡×¡Ölakterio¡×¡¢¤¢¤ë¤¤¤ÏÆ°»ìŪ¸ìº¬¤Ë¤âÉÕ¤¯¡£¡Öfabrikerio¡×¡Öimprimerio¡×¡Ödirekterio¡×
Ol indikas establisuro, firmo, e. c. e distingesas de -ey, qua indikas irga loko destinata a...;
¤³¤ì¤Ï¡¢»ÜÀß¡¢²ñ¼Ò¤Ê¤É¤ò¼¨¤·¤Æ¤ª¤ê¡¢¾ì½ê¤ò¼¨¤·¤Æ¤¤¤ë¡Ö-ey¡×¤È¶èÊ̤µ¤ì¤ë¡£
drinkerio = establisuro (taverno) en qua on drinkas; drinkeyo = precipue la loko ube bestii drinkas.
¡Ödrinkerio¡×¡á°û¤à»ÜÀß¡¢µï¼ò²°¡£¡Ödrinkeyo¡×¡áÆäˡ¢Æ°Êª¤¿¤Á¤¬°û¤à¾ì½ê¡¢¿å°û¤ß¾ì¡£
Cetere, en ...erio, povas esar ...eyo.
¤½¤Î¾¡¢¡Ö ...erio¡×¤ÎÃæ¤Ë¡¢¡Ö...eyo¡×¤¬¤¢¤ë¤Î¤«¤â¤·¤ì¤Ê¤¤¡£
Exemple : On dicis a me, ke vu rikonstruktigas vua imprimerio. — To ne esas exakta, nam me rikonstruktigas nur l'imprimeyo ipsa; on ne tushos la cetero dil imprimerio.
Îãʸ¡Ë¡§¡ÖOn dicis a me, ke vu rikonstruktigas vua imprimerio.¡×¡Ê¤¢¤Ê¤¿¤Ï¼«Ê¬¤Î°õºþ¹©¾ì¡Ê»ÜÀߡˤò·úÀߤ·¤Æ¤¤¤ë¤½¤¦¤Ç¤¹¤Í¡Ë¡Ö — To ne esas exakta, nam me rikonstruktigas nur l'imprimeyo ipsa; on ne tushos la cetero dil imprimerio.¡×¡Ê¤½¤ì¤ÏÀµ³Î¤Ç¤Ï¤Ê¤¤¡£¤Ê¤¼¤Ê¤é¡¢¤ï¤¿¤·¤Ï°õºþ½ê¤À¤±¤ò·úÀߤ·¤Æ¤¤¤ë¤Î¤Ç¤¹¤«¤é¡£°õºþ¹©¾ì¡Ê»ÜÀߡˤξ¤ÎÉôʬ¤Ë¤Ï¿¨¤ì¤Ê¤¤¤Ç¤·¤ç¤¦¡×
-es-. — Ta radiko di la lingui Indo-Europana, qua donas la verbo es-ar, pleas la rolo di sufixo en la sequanta kazi :
¡Ö-es-¡×¡£Æ°»ì¡Öes-ar¡×¤òÍ¿¤¨¤Æ¤¤¤ë¥¤¥ó¥É¡¦¥è¡¼¥í¥Ã¥Ñ½ô¸À¸ì¤Î¸ìº¬¤Ï¡¢¼¡¤Î¤è¤¦¤Ê¾ì¹ç¤ËÀÜÈø¼­¤ÎÌò³ä¤ò¤·¤Æ¤¤¤ë¡£
1e Soldita al radiko di verbo transitiva, ol formacas pasiv-abreviuro pro ta verbo : videsar, trovesar = esar vidata, esar trovata.
­¡Â¾Æ°»ì¤Î¸ìº¬¤ËÉÕ¤¯ÀÜÈø¼­¤Ï¡¢Æ°»ì¤Î¼õÆ°Â֤ξÊά·Á¤ò¤Ä¤¯¤ë¡£¡Övidesar ¡á esar vidata¡×¡¢¡Ötrovesar ¡á esar trovata¡×
Konseque ol uzesas por formacar substantivi qui expresas pasiva stando, sen irga ideo tempala : instrukteso = la fakto, stando esir od esar instruktata;
½¾¤Ã¤Æ¡¢¤³¤ì¤Ï»þ´ÖŪ³µÇ°¤òȼ¤ï¤Ê¤¤¼õưŪ¾õÂÖ¤òɽ¤¹¤¿¤á¤Ë»È¤ï¤ì¤ë¡£
izoleso = la fakto, stando esir od esar izolata;
¡Öizoleso¡×¡á¸ÉΩ¡¢³ÖÎ¥¤µ¤ì¤¿»ö¼Â¡¢¾õÂÖ
konverteso = la fakto, stando esir od esar konvertata;
¡Ökonverteso¡×¡áž¸þ¡¢²þ½¡¤µ¤ì¤¿»ö¼Â¡¢¾õÂÖ
konvinkeso = la fakto, stando esir od esar konvinkata;
¡Ökonvinkeso¡×¡áÀâÆÀ¤µ¤ì¤¿»ö¼Â¡¢¾õÂÖ
tenteso = la fakto, stando esir od esar tentata;
¡Ötentation¡×¡áͶÏǤµ¤ì¤¿»ö¼Â¡¢¾õÂÖ
konstrukteso = la fakto, stando esir od esar konstruktata, e. c. *9.
¡Ökonstrukteso¡×¡á·úÀߤµ¤ì¤¿»ö¼Â¡¢¾õÂÖ
2e Soldita a nomala radiko, la sufixo es formacas substantivi, qui expresas la stando od abstraktita qualeso :
­¢Ì¾»ìŪ¸ìº¬¤ËÉÕ¤¯¡£ÀÜÈø¼­¡Öes¡×¤Ï¾õÂÖ¤äÃê¾ÝŪ¤Ê¼Á¤òɽ¤¹Ì¾»ì¤ò·ÁÀ®¤¹¤ë¡£
avareso, beleso, blindeso, maladeso, utileso = la stando esar avara, bela, blinda, malada, utila.
¡Öavareso¡×¡á¥±¥Á¤ÊÀ­¼Á¡¢¡Öbeleso¡×¡áÈþ¤·¤µ¡¢¡Öblindeso¡×¡áÌÕÌÜÀ­¡¢¡Ömaladeso¡×¡áÉÂÊÊ¡¢¡Öutileso¡×¡áÍ­ÍÑÀ­
Ol devas uzesar omnafoye kande on derivas de adjektivo l'abstraktita qualeso korespondanta.
¤³¤ì¤Ï¡¢·ÁÍƻ줫¤éÂбþ¤¹¤ëÃê¾ÝŪ¤ÊÀ­¼Á¤òÇÉÀ¸¤µ¤»¤ë»þ¤Ï¤¤¤Ä¤Ç¤â¡¢»È¤ï¤Ê¤±¤ì¤Ð¤Ê¤é¤Ê¤¤¡£
3e Ta sufixo formacas anke verbi signifikanta : esar tala qual indikas la radiko :
­£¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï¡¢¤½¤Î¸ìº¬¤¬¼¨¤·¤Æ¤¤¤ë¤è¤¦¤Ê¡Á¡¢¤È¤¤¤¦°ÕÌ£¤¹¤ëÆ°»ì¤â·ÁÀ®¤¹¤ë¡£
utilesar = esar utila a, por...;
¡Öutilesar¡×¡á¡Á¤ÎÌò¤ËΩ¤Ã¤Æ¤¤¤ë
egalesar = esar egala a...;
¡Öegalesar¡×¡á¡Á¤ËÁêÅö¤¹¤ë
similesar = esar simila a...;
¡Ösimilesar¡×¡á¡Á¤Ë»÷¤Æ¤¤¤ë
friponesar = esar fripona (o fripono);
¡Öfriponesar¡×¡á¤Ê¤é¤º¼Ô¤À
profetesar = esar profeta (o profeto);
¡Öprofetesar¡×¡áͽ¸À¼Ô¤À
hipokritesar = esar hipokrita (o hipokrito);
¡Öhipokritesar¡×¡áµ¶Á±¼Ô¤À
gastesar = esar gasta (o gasto);
¡Ögastesar¡×¡á¤ªµÒ¤À
hostesar = esar hosta (o hosto);
¡Öhostesar¡×¡á¼ç¿Í¤À
maladesar = esar malada (o malado) *10.
¡Ömaladesar¡×¡áɵ¤¤À
On tote darfus uzar es(o) mem izolita, nam ol esas radiko esence.
ÆÈΩ¤·¤¿¡Öes(o)¡×¤ò»È¤¦¤³¤È¤â¤Ç¤­¤ë¤¬¡¢¤½¤ì¤ÏËܼÁŪ¤Ë¸ìº¬¤Ç¤¢¤ë¤«¤é¤Ç¤¢¤ë¡£
Ma fakte stando (de standar) remplasas lu konstante.
¤·¤«¤ê¼ÂºÝ¤Î¤È¤³¤í¡¢¡Ö¾õÂ֡פ¬¡¢¤½¤ì¤Ë¼è¤Ã¤ÆÂå¤ï¤Ã¤Æ¤¤¤ë¤³¤È¤¬Â¿¤¤¡£
Tamen nule esus nekorekta dicar : Me trovis lu en bona eso.
¤·¤«¤·¡¢¡ÖMe trovis lu en bona eso¡×¡Ê»ä¤Ï¤½¤ì¤òÎɤ¤¾õÂÖ¤ÎÃæ¤Ç¸«¤Ä¤±¤¿¡Ë¤È¡¢´Ö°ã¤Ã¤Æ¸À¤¦¿Í¤Ïï¤â¤¤¤Ê¤¤¡£
Same on darfus dicar : Quale vu esas? quo tote ne signifikus : quale vu existas? nam esar ne signifikas existar.
Ʊ¤¸¤¯¼¡¤Î¤è¤¦¤Ë¸À¤¨¤ë¤«¤â¤·¤ì¤Ê¤¤¡£¡ÖQuale vu esas?¡×¤³¤Î°ÕÌ£¤Ï¡Ö¤¢¤Ê¤¿¤Ï¤É¤¦¤·¤Æ¸ºß¤¹¤ë¤Î¡©¡×¤È¤¤¤¦¤³¤È¤Ç¤Ï¤Ê¤¤¡£¤Ê¤¼¤Ê¤é¡¢¡Öesar¡×¤Ï¸ºß¤¹¤ë¤È¤¤¤¦°ÕÌ£¤Ç¤Ï¤Ê¤¤¤«¤é¤À¡£
-esk-. — Greka e Latina, ta sufixo ritrovesas en novlatina lingui.
¡Ö-esk¡×¡£¤³¤Î¥®¥ê¥·¥¢¸ì¤È¥é¥Æ¥ó¸ì¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï¡¢¿·¥é¥Æ¥ó½ô¸ì¤ÎÃæ¤Ç¤â¸«¤é¤ì¤ë¡£
On nomizas lu inkoativo, to esas montranta komenco.
¤³¤ì¤Ï½é´ü¤È¾Î¤µ¤ì¤Æ¤ª¤ê¡¢»Ï¤Þ¤ê¤òɽ¤·¤Æ¤¤¤ë¡£
Ol quik adoptesis del reformo-plano kun la senco : komencar, kande ol juntesas a radiki verbala :
¤³¤ì¤Ï¡¢»Ï¤Þ¤ë¤È¤¤¤¦°ÕÌ£¤òȼ¤Ã¤Æ¡¢²þÎÉÌ̤«¤éºÎÍѤµ¤ì¤¿¡£Æ°»ìŪ¸ìº¬¤ËÉÕ¤±¤ë¡£
dormeskar = komencar dormar;
¡Ödormeskar¡×¡á̲¤ê»Ï¤á¤ë
morteskar = komencar mortar;
¡Ömorteskar¡×¡á¿ê¼å¤¹¤ë¡£
videskar = komencar vidar;
¡Övideskar¡×¡á¸«¤ë
sideskar = komencar sidar;
¡Ösideskar¡×¡áºÂ¤ë
iraceskar = komencar iracar;
¡Öiracar¡×¡áÅܤê»Ï¤á¤ë¡¢Åܤë
emoceskar = komencar emocar.
¡Öemoceskar¡×¡á¶½Ê³¤¹¤ë
Pose l'Akademio per la decido 1221 remplasigis ij *11 (heredita de Esperanto) per -esk unionebla ad adjektivi kun la senco : divenar...
¸å¤Ë¡¢¥¢¥«¥Ç¥ß¡¼¤Ï·èÄê1221¤Ç¡Ê¥¨¥¹¥Ú¥é¥ó¥È¤«¤é¼õ¤±·Ñ¤¤¤À¡Ë¡Öij¡×¤ò¡¢¡Ö¡Á¤Ë¤Ê¤ë¡×¤È¤¤¤¦°ÕÌ£¤òȼ¤¦·ÁÍÆ»ì¤ÈÅý¹ç¤Ç¤­¤ë¡Ö-esk¡×¤Ë¼è¤êÂؤ¨¤¿¡£
Ex. : paleskar, febleskar, richeskar, vireskar, muliereskar, adulteskar, amikeskar, e. c. = divenar pala, febla, richa, vira (o viro), muliera (o muliero), amika (o amiko).
Îã¡Ë¡§ ¡Öpaleskar¡ádivenar pala¡×¡ÊÀÄÇò¤¯¤Ê¤ë¡Ë¡¢¡Öfebleskar¡ádivenar¡¡febla¡×¡Ê¼å¤¯¤Ê¤ë¡Ë¡¢¡Öricheskar¡ádivenar richa¡×¡ÊË­¤«¤Ë¤Ê¤ë¡Ë¡¢¡Övireskar¡ádivenar vira¡×¡ÊÃˤˤʤë¡Ë¡¢¡Ömuliereskar¡ádivenar muliera¡×¡ÊÀ®¿Í½÷À­¤Ë¤Ê¤ë¡Ë¡¢¡Öamikeskar¡ádivenar amika¡×¡Êͧã¤Ë¤Ê¤ë¡Ë
En la realeso, paleskar = komencar esar pala e tale pri la ceteri.
¸½¼Â¤Ë¤Ï¡¢¡Öpaleskar¡×¡áÀÄÇò¤¯¤Ê¤ê»Ï¤á¡¢»Ä¤ê¤â¤½¤¦¤Ê¤ë¡£
Do, ne existas difero esencala inter l'uzo di esk kun verbi e l'uzo di esk kun adjektivi : ol indikas : o komenco di ago, o komenco di qualeso.
¸Î¤Ë¡¢Æ°»ì¤òȼ¤¦¡Öesk¡×¤Î»È¤¤Êý¤È¡¢·ÁÍÆ»ì¤òȼ¤¦¡Öesk¡×¤Î»È¤¤Êý¤Î´Ö¤Ë¤ÏËܼÁŪ¤Ê°ã¤¤¤Ï¸ºß¤·¤Ê¤¤¡£¤½¤ì¤Ï¹Ô°Ù¤Î½é¤á¡¢¾õÂ֤νé¤á¤ò¼¨¤·¤Æ¤¤¤ë¤«¤é¤À¡£
Noto relatanta la decido 1221 dicis : « la sufixo -esk uzesos do kun la verbal radiki (quale til nun) por signifikar komencar (dormeskar) e kun la nomal radiki por signifikar divenar (paleskar). L'apliko di ca regulo en la tota vortaro pruvis, ke ol genitas nula dusenceso. »
·èÄê1221¤Ë´Ø¤¹¤ëÃð¤Ï¡¢¼¡¤Î¤è¤¦¤Ë¹Ô¤Ã¤Æ¤¤¤ë¡£¡Ø¤æ¤¨¤ËÀÜÈø¼­¡Ö-esk¡×¤Ï¡¢»Ï¤á¤ë¤È¤¤¤¦°ÕÌ£¤Ç¡Êº£¤Þ¤Ç¤Î¤è¤¦¤Ë¡ËÆ°»ìŪ¸ìº¬¡ÊÎ㤨¤Ð¡Ödormeskar¡×¡Ë¤È¡¢¡Á¤Ë¤Ê¤ë¤È¤¤¤¦°ÕÌ£¤Ç̾»ìŪ¸ìº¬¤òȼ¤Ã¤Æ»È¤ï¤ì¤ë¤Ç¤¢¤í¤¦¡£Á´¤Æ¤Î¼­½ñ¤Ç¤Î¤³¤Îµ¬Â§¤ÎŬÍѤϡ¢¤³¤ì¤Ï·è¤·¤ÆÆóµÁÀ­¤òÀ¸¤¸¤µ¤»¤Æ¤¤¤Ê¤¤¤³¤È¤ò¾ÚÌÀ¤·¤¿¤Î¤Ç¤¢¤Ã¤¿¡£
Por expresar l'ideo : divenar ...ata, la du formi ...ateskar e ...eskesar tote darfas konsideresar kom regulala e konseque legitima.
¡Ödivenar ...ata¡×¡Ê¡Á¤µ¤ì¤ë¤è¤¦¤Ë¤Ê¤ë¡Ë¤È¤¤¤¦³µÇ°¤òÀâÌÀ¤¹¤ë¤¿¤á¤Ë¡¢Æó¤Ä¤Î·ÁÂÖ¡Ö...ateskar¡×¤È¡Ö...eskesar¡×¤Ïµ¬Â§Åª¤Ê¤â¤Î¡¢¤·¤¿¤¬¤Ã¤ÆÀµÅýŪ¤À¤È¤ß¤Ê¤µ¤ì¤ë¤Î¤Ç¤¢¤ë¡£
Ex. : vidateskar, uzateskar, probateskar o : videskesar, uzeskesar, probeskesar, e. c.
Îã¡Ë¡§¡Övidateskar¡×¡Öuzateskar¡×¡Öprobateskar¡×¤¢¤ë¤¤¤Ï¡¢¡Övideskesar¡×¡Öuzeskesar¡×¡Öprobeskesar¡×¤Ê¤É¡£
Ma on konsilas uzar prefere, kom plu simpla : divenar vidata, uzata, probata.
¤·¤«¤·¡¢¤à¤·¤íñ½ã¤Ë¡Ödivenar vidata¡×¡Ödivenar uzata¡×¡Ödivenar probata¡×¤È¤·¤Æ»ÈÍѤµ¤ì¤ë¤³¤È¤¬Ë¾¤Þ¤·¤¤¡£
Se la prima verbo esas transitiva, la verbo derivita per esk esas anke transitiva, do povas havar objekto : lekteskar jurnalo.
¤â¤·¼çÍ×Æ°»ì¤¬Â¾Æ°»ì¤Ç¤¢¤ì¤Ð¡¢¡Öesk¡×¤ò»È¤Ã¤¿ÇÉÀ¸Æ°»ì¤â¤Þ¤¿Â¾Æ°»ì¤Ç¤¢¤ë¤Î¤Ç¡¢ÌÜŪ¸ì¤ò»ý¤Ä¡£¡Ölekteskar jurnalo¡×¡Ê¿·Ê¹¤òÆɤ߻Ϥá¤ë¡Ë
Kompreneble esk ne darfas uzesar kom radiko vice komenc. Do nultempe dicez eskar, eskas, quale ul Espisti dicas eki, ekas, vice komenci, komencas.
¤â¤Á¤í¤ó¡Öesk¡×¤Ï¡Ökomenc¡×¤ÎÂå¤ï¤ê¤Î¥É¥³¥ó¤È¤·¤Æ»È¤ï¤ì¤ë¤Ù¤­¤Ç¤Ê¤¤¡£¤æ¤¨¤Ë¡¢¥¨¥¹¥Ú¥é¥ó¥Æ¥£¥¹¥È¤¿¤Á¤¬¡Ökomenci¡×¡Ökomencas¡×¤ÎÂå¤ï¤ê¤Ë¡Öeki¡×¡Öekas¡×¤È¸À¤Ã¤Æ¤¤¤ë¤è¤¦¤Ë¡¢¡Öeskar¡×¡Öeskas¡×¤È¸À¤Ã¤Æ¤Ï¤Ê¤é¤Ê¤¤¡£
-estr-. — Inspirita dal duesma parto dil vorti : Bürgermeister D., burgmaster E., borgomastro I., burgomaestre S., burgo-mestre Por., bourgmestre F.
¡Ö-estr-¡×¡£¡ÖBürgermeister¡ÊÆȡˡסÖburgmaster¡Ê±Ñ¡Ë¡×¡Öborgomastro¡Ê°Ë¡Ë¡×¡Öburgomaestre¡ÊÀ¾¡Ë¡×¡Öburgo-mestre¡ÊÊ©¡Ë¡×¤Ê¤É¤ÎÆóÈÖÌܤθì¶ç¤«¤é¥Ò¥ó¥È¤ò¼õ¤±¤¿¤â¤Î¡£
Ol quik adoptesis kun la senco : chefo, mastro di...
¤³¤ì¤Ï¡¢¼óĹ¡¢¼ç¿Í¤È¤¤¤¦°ÕÌ£¤Ç®¤ä¤«¤ËºÎÍѤµ¤ì¤¿¡£
Ol soldesas a radiki nomala :
¤³¤ì¤Ï̾»ìŪ¸ìº¬¤ËÉÕ¤±¤é¤ì¤ë¡§
urbestro, kastelestro, chapelestro, hotelestro(hotel-mastro), policestro, domestro, skolestro, navestro, statestro, e. c.
¡Öurbestro¡×¡Ê»ëÄ°¡Ë¡¢¡Ökastelestro¡×¡Ê¾ë¼ç¡Ë¡¢¡Öchapelestro¡×¡Ê˹»Ò¤Î¼ç¡Ë¡¢¡Öhotelestro(hotel-mastro)¡×¡Ê¥Û¥Æ¥ë¤Î¼ç¿Í¡Ë¡¢¡Öpolicestro¡×¡Ê·Ù»¡½ðĹ¡Ë¡¢¡Ödomestro¡×¡Ê²È¤Î¼ç¡Ë¡¢¡Öskolestro¡×¡Ê¹»Ä¹¡Ë¡¢¡Önavestro¡×¡ÊÁ¥Ä¹¡Ë¡¢¡Östatestro¡×¡Ê¸µ¼ó¡Ë
Ol mem darfas okazione soldesar a verbal radiko : kampestro *12, manovrestro, pafestro *13, e. c.
¤³¤ì¤Ï¾ì¹ç¤Ë¤è¤Ã¤Æ¤ÏÆ°»ìŪ¸ìº¬¤ËÉÕ¤±¤é¤ì¤ë¤³¤È¤â¤¢¤ë¡£¡Ökampestro¡×¡Ê¥­¥ã¥ó¥×¤Î¥ê¡¼¥À¡¼¡Ë¡¢¡Ömanovrestro¡×¡ÊºîÀï¹ÔÆ°¤Î¥ê¡¼¥À¡¼¡Ë¡¢¡Öpafestro¡×¡Ê¼Í·â¼ç¡Ë
Kom vorto izolita ne uzez estro nek estraro quale Esperantisti, ma chefo, chefaro, mastro, patrono, direktero, direktisto, e. c. segun la kazi.
¥¨¥¹¥Ú¥é¥ó¥Æ¥£¥¹¥È¤Î¤è¤¦¤ËÆÈΩ¤·¤¿Ã±¸ì¤È¤·¤Æ¡Öestro¡×¡Öestaro¡×¤ò»È¤Ã¤Æ¤Ï¤Ê¤é¤Ê¤¤¤¬¡¢¾ì¹ç¤Ë¤è¤Ã¤Æ¡Öchefo¡×¡Öchefaro¡×¡Ömastro¡×¡Öpatrono¡×¡Ödirektero¡×¡Ödirektisto¡×¤È¤Ê¤ë¡£
-et-. — Ta sufixo trovesas en la Latina e novlatina lingui, kom diminutivo.
¡Ö-et-¡×¡£¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï»Ø¾®¸ì¤È¤·¤Æ¡¢¥é¥Æ¥ó¸ì¤È¿·¥é¥Æ¥ó½ô¸ì¤ÎÃæ¤Ë¤¢¤ë¡£
Ol quik adoptesis por indikar grado extrema di mikreso o febleso qua chanjas la nociono.
¤³¤ì¤Ï¡¢ºÇ¾®¸ÂÅ٤ȳµÇ°¤ò²þ¤á¤ë¼å¤µ¤ò¼¨¤¹¤¿¤á¤Ë¡¢Â®¤ä¤«¤ËºÎÍѤµ¤ì¤¿¡£
Ex. : dometo, rivereto; varmeta, beleta; ridetar, kantetar, saltetar, dormetar, e. c.
Îã¡Ë¡§¡Ödometo¡×¡Ê¾®²°¡Ë¡¢¡Örivereto¡×¡Ê¾®Àî¡Ë¡¨¡Övarmeta¡×¡ÊÀ¸¤Ì¤ë¤¤¡Ë¡¢¡Öbeleta¡×¡Ê¤«¤ï¤¤¤¤¡Ë¡¢¡Öridetar¡×¡ÊÈù¾Ð¤à¡Ë¡¢¡Ökantetar¡×¡ÊÉ¡²Î¤ò²Î¤¦¡Ë¡¢¡Ösaltetar¡×¡Ê¤Ô¤ç¤ó¤Ô¤ç¤óÈô¤Ö¡Ë¡¢¡Ödormetar¡×¡Ê¤Þ¤É¤í¤à¡Ë
Ta sufixo formacas anke diminutivi di afeciono : filieto, matreto, patruleto, fratuleto, fratineto, e. c. *14.
¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï¤Þ¤¿°¦¾ð¤Î»Ø¾®¸ì¤òºî¤ë¡£¡Öfilieto¡×¡Ê¡Ë¡¢¡Ömatreto¡×¡Ê¤ª¤«¤¢¤Á¤ã¤ó¡Ë¡¢¡Öpatruleto¡×¡Ê¤ª¤È¤¦¤Á¤ã¤ó¡Ë¡¢¡Öfratuleto¡×¡Ê¤ª¤Ë¤¤¤Á¤ã¤ó¡Ë¡¢¡Öfratineto¡×¡Ê¤ª¤Í¤¨¤Á¤ã¤ó¡Ë
-ey-. — Ta sufixo, veninta de Esperanto, quik adoptesis *15.
¡Ö-ey-¡×¡£¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï¡¢¥¨¥¹¥Ú¥é¥ó¥ÈͳÍè¤Ç¡¢Â®¤ä¤«¤ËºÎÍѤµ¤ì¤¿¡£
Soldita a radiko nomala o verbala, lu formacas substantivi nomizanta la loko destinita (ad objekto od ago).
̾»ìŪ¸ìº¬¡¢Æ°»ìŪ¸ìº¬¤ËÉÕ¤­¡¢¡ÊÂоݤä¹Ô°Ù¤ËÂФ·¤Æ¡ËͽÄꤵ¤ì¤¿¾ì½ê¤ò̿̾¤¹¤ë̾»ì¤òºî¤ë¡£
Ta loko esas edifico chambro, e. c., loko en la maxim generala senco, tereno di kultivado por...
¤½¤Î¾ì½ê¤È¤Ï·úÃÛʪ¤Ç¤¢¤Ã¤¿¤êÉô²°¤Ç¤¢¤Ã¤¿¤ê¤¹¤ë¡£¤´¤¯°ìÈÌŪ¤Ê¾ì½ê¡£¡Á¤Î¤¿¤á¤Ë¹Ìºî¤µ¤ì¤ëÃÏ°è¡£
Ex. : kavaleyo = kavalostablo; boveyo = bovostablo; mutoneyo = mutonostablo; haneyo;
Îã¡Ë¡¨¡Ökavaleyo¡×¡áÇϾ®²°¡¢¡Öboveyo¡×¡áµí¾®²°¡¢¡Ömutoneyo¡×¡áÍÓ¾®²°¡¢¡Öhaneyo¡×¡á·Ü¾®²°
manjeyo, dormeyo (en kolegio, hospitalo) *16;
Âç³Ø¤äɱ¡¤Î¡Ömanjeyo¡×¡á¿©Æ²¡¢¡Ödormeyo¡×¿²¼¼ ¡¨
koqueyo, laveyo, tombeyo, pregeyo (ne kirko, nek kapelo o templo, ma chambro distinita a religial exerci);
¡Ökoqueyo¡×¡áÂæ½ê¡¢¡Ölaveyo¡×¡á¥È¥¤¥ì¡¢¡Ötombeyo¡×¡áÊè¡¢¡Öpregeyo¡×¡Êµ§¤ê¤Î¾ì¡Ë¡Ê´ðÆĶµ²ñ¤â¤Ç¥Á¥ã¥Ú¥ë¤Ç¤â»û±¡¤Ç¤â¤Ê¤¤¤¬¡¢½¡¶µÅª¹Ô»È¤È¤Ï¶èÊ̤µ¤ì¤ëÉô²°¡Ë
pastureyo (senco plu ampla kam prato);
¡Öpastureyo¡×¡áÊüËҾ졢ËÒ¾ì¤è¤ê¤â;͵¤¬¤¢¤ë°ÕÌ£
viteyo, alneyo, querkeyo, ribiereyo, roziereyo, kastaniereyo *17.
¡Öviteyo¡×¡á¤Ö¤É¤¦±à¡¢¡Öalneyo¡×¡á¥Ï¥ó¥Î¥­¤ÎÎÓ¡¢¡Öquerkeyo¡×¡á³ß¤ÎÎÓ¡¢¡Öribiereyo¡×¡á¥¹¥°¥ê¤ÎÌÚ¤ÎÌФߡ¢¡Öroziereyo¡×¡áé¬é¯¤ÎÌÚ¤ÎÌФߡ¢¡Ökastaniereyo¡×¡á·ª¤ÎÌÚ¤ÎÌФß
La senco dil derivaji povas esar precizigata da altra sufixi o radiki : parfumeyo, parfumvendeyo; aer-kuracerio. (Vid. -eri.)
¤³¤ÎÇÉÀ¸¸ì¤Î°ÕÌ£¤Ï¡¢Ê̤ÎÀÜÈø¼­¤ä¸ìº¬¤Ë¤è¤Ã¤ÆÀµ³Î¤Ë¤Ê¤ë¤«¤â¤·¤ì¤Ê¤¤¡£¡Öparfumeyo¡×¡Öparfumvendeyo¡×¡Ê¹á¿åŹ¡Ë¡¨¡Öaer-kuracerio¡×¡Ê¶õµ¤¾ô²½¤Î¼ùÌÚ¡Ë
Pro la signifiko kelke ne preciza di -ey en ula derivaji, uzez vorti specala, kande la senco lo necesigas : gimnazio, liceo, skolo, universitato vice lerneyo; baziliko, katedralo, kirko, kapelo, templo, vice pregeyo.
¤¢¤ëÇÉÀ¸¸ì¤ÎÃæ¤Ë¤Ï¡¢¼ã´³¡Ö-ey¡×¤ÎÉÔÀµ³Î¤Ê°ÕÌ£¤¬¤¢¤ë¤¿¤á¡¢¤½¤Î°ÕÌ£¤¬É¬Íפʻþ¤Ï¡¢ÆÃÊ̤ʸì¶ç¤ò»È¤¤¤Ê¤µ¤¤¡£¡Ögimnazio¡×¡áÂΰé´Û¡¢¡Ê¥É¥¤¥Ä¤Î¡Ë¥®¥à¥Ê¥¸¥¦¥à¡¢¡Öliceo¡×¡á¥ê¥»¡¼¡Ê¥Õ¥é¥ó¥¹¤ÎÃæ³Ø¹»¡Ë¡¢¡Öskolo¡×¡á³Ø¹»;³ØÇÉ¡¢¡Ölerneyo¡×¤ÎÂå¤ï¤ê¤Î¡Öuniversitato¡×¡áÂç³Ø¡¨¡Öbaziliko¡×¡á(¸ÅÂå¥í¡¼¥Þ¤Î)¥Ð¥¸¥ê¥«¡¤²ñƲ¡¢¡Ökatedralo¡×¡áÂçÀ»Æ²¡¢¡Ökirko¡×¡á¶µ²ñ¡Ê·úʪ¡Ë¡¢¡Ökapelo¡×¡áÎéÇÒƲ¡¢¡Ötemplo¡×¡á,»û±¡,¿ÀÅ¡£¡Öpregeyo¡×¤ÎÂå¤ï¤ê¡£
Ta sufixo devas ne uzesar kom radiko izolita.
¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤ÏÆÈΩ¤·¤¿¸ìº¬¤È¤·¤Æ»È¤Ã¤Æ¤Ï¤Ê¤é¤Ê¤¤¡£
Selectez, segun la kazo : edifico, konstrukturo, domo, loko, agro, e. c., e ne eyo, nekomprenebla da omna profano.
¾ì¹ç¤Ë¤è¤Ã¤ÆÁªÂò¤·¤Ê¤µ¤¤¡£·úʪ¡¢·úÃÛʪ¡¢²È²°¡¢¾ì½ê¡¢ÅÚÃϤʤɤϡ¢¡Öeyo¡×¤Ç¤Ï¤Ê¤¤¡£Á´¤Æ¤ÎÀ¤Â¯¤ÎÀ¤¤Ë¤è¤ëÉԲIJò¤Î¤â¤Î¡£
Ni lasez l'Esperantisti uzar obstine sua eyo, eta, uyo, emo, ilo, ebla, ero, ano, ino, e.c.
´è¸Ç¤Ê¥¨¥¹¥Ú¥é¥ó¥Æ¥£¥¹¥È¤¿¤Á¤Ë¡¢¡Öeyo¡×¡Öeta¡×¡Öuyo¡×¡Öemo¡×¡Öilo¡×¡Öebla¡×¡Öero¡×¡Öano¡×¡Öino¡×¤Ê¤É¤ò»È¤ï¤»¤è¤¦¤Ç¤Ï¤Ê¤¤¤«¡£
Per tala vorti li atingas nur konfuzeso quan la L. I. devas evitar sorgoze.
¤½¤Î¤è¤¦¤Ê¸ì¶ç¤Ç¡¢Èà¤é¤Ï¡¢¹ñºÝ¸ì¤¬¿µ½Å¤ËÈò¤±¤Ê¤±¤ì¤Ð¤Ê¤é¤Ê¤¤º®Íð¾õÂ֤˴٤ë¤À¤±¤À¤Ê¤Î¤À¡£
-i-. — Ta sufixo pasable internaciona adoptesis per la decido 487 por indikar « lando,¡¡regiono, domeno dependanta de... » e konseque la resortiso dil autoritato di...
¡Ö-i-¡×¡£¤«¤Ê¤ê¹ñºÝŪ¤Ê¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï¡¢¡Á¤Ë°Í¸¤¹¤ë¹ñ¡¢ÃÏÊý¡¢ÎÎÃϤò¼¨¤¹¤¿¤á¤Ë¡¢·èÄê487¤Ç¡¢ºÎÍѤµ¤ì¤¿¡£
Ex. :¡¡baronio, komtio, dukio, princio, rejio, episkopio *18, parokio, e. c.
Îã¡Ë¡§¡Öbaronio¡×¡ÊÃ˼ßÎΡˡ¢¡Ökomtio¡×¡ÊÇì¼ßÎΡˡסÖdukio¡×¡Ê¹Ö¼áÎΡˡ¢¡Öprincio¡×¡Ê²¦»ÒÎΡˡ¢¡Örejio¡×¡Ê·¯¼çÎΡˡ¢¡Öepiskopio¡×¡Ê»Ê¶µÎΡˡ¢¡Öparokio¡×¡Ê¶µ¶èÎΡË
-id-. — Greka, Latina e kelke internaciona, ta sufixo quik adoptesis ma nur por indikar : homa decendanto (adminime en la komuna linguo) : Izraelido, la Semidi, la tribuo Rubenida, e. c.
¡Ö-id-¡×¡£¥®¥ê¥·¥¢¸ì¡¢¥é¥Æ¥ó¸ì¡¢¤¤¤¯¤Ä¤«¤Î¹ñºÝŪ¤Ê¤â¤Î¡£¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï¡¢¡Ê¾¯¤Ê¤¯¤È¤â¶¦Ä̸ì¤Ç¡Ë¿Í´Ö¤Î»Ò¹¤ò¼¨¤¹¤¿¤á¤Ë¤À¤±Â®¤ä¤«¤ËºÎÍѤµ¤ì¤¿¡£¡§¡ÖIzraelido¡×¡Ê¥¤¥¹¥é¥¨¥ë¤Î»Ò¹¡Ë¡¢¡Öla Semidi¡×¡Ê¥»¥à²¤Î»Ò¹¡Ë¡¢¡Öla tribuo Rubenida¡×¡Ê¥ë¥Ù¥ó¤Î»Ò¹¤ÎÉô²¡Ë¤Ê¤É¡£
Por la homa genituro ne uzez ido izolite, ma decendanto, filio di (filiulo, filiino, gefilii, segun la kazo).
¿Í´Ö¤Î»Ò¹¤Î¤¿¤á¤Ë¤Ï¡¢ÆÈΩ¤·¤¿¡Öido¡×¤Ï»È¤ï¤º¡¢¡Ödecendanto di ¡Á¡×¡Öfilio di ¡Á¡×¤ò»È¤¦¡£¾ì¹ç¤Ë¤è¤Ã¤Æ¤Ï¡¢¡Öfiliulo di ¡Á¡×¡Öfiliino di ¡Á¡×¡Ögefilii di ¡Á¡×¡£
Por la bestia genituro uzez yun (Vid. ta sufixo).
ưʪ¤Î»Ò¹¤Ë¤Ï¡Öyun¡×¤ò»È¤¤¤Ê¤µ¤¤¡£¡ÊÀÜÈø¼­¡Öyun¡×¤ò»²¾È¤»¤è¡Ë
-ier-. — Ta sufixo quik adoptesis (ma en la formo yer) kun la senco : etuyo kontenanta o sustenanta la kozo indikata da la radiko;
¡Ö-ier-¡×¡£¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï¡¢¸ìº¬¤Ë¤è¤Ã¤Æ¼¨¤µ¤ì¤¿¥â¥Î¤ò´Þ¤ó¤À¤ê»Ù¤¨¤¿¤ê¤¹¤ëÆþ¤ìʪ¤È¤¤¤¦°ÕÌ£¤ò¤â¤Ã¤Æ®¤ä¤«¤ËºÎÍѤµ¤ì¤¿¡£
kandeliero = utensilo sustenanta, portanta un kandelo; plumiero = kurta stango portanta un plumo (plumoskribilo); sigariero = kurta tubo qua portas un sigaro (sigarfumilo).
¡Ökandeliero¡×¡á°ìËÜ¤Î¥í¥¦¥½¥¯¤ò»Ù¤¨¤¿¤ê¤¹¤ëÍѶñ¡¢¿¤Â桨¡Öplumiero¡×¡á°ìËܤΥڥó¤òÃÖ¤¯Ã»¤¤ËÀ¡¢¥Ú¥ó¥Û¥ë¥À¡¼¡¨¡Ösigariero¡×¡á°ìËܤÎÍÕ´¬¤ò»ý¤Äû¤¤¥Ñ¥¤¥×¡£
Ne konfundez -ier a uy. (Videz ica.)
¡Ö-ier¡×¤È¡Öuy¡×¤òº®Æ±¤¹¤ë¤Ê¡Ê¡Öuy¡×¤ò»²¾È¤»¤è¡Ë
Pro analogeso (lua senco esante « qua portas »), ta sufixo uzesas por indikar la arboro o planto qua portas, produktas : pomiero, figiero, kafeiero, teiero, palmiero, roziero, fragiero, diantiero, e. c.
¡Ê¡Á¤ò»ý¤Ä¡Ë¤È¤¤¤¦°ÕÌ£¤È¤ÎÎà»÷À­¤Î¤¿¤á¤Ë¡¢¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï¡Á¤ò»ý¤Ä¡¢»º¤¹¤ë¼ùÌÚ¡¢¿¢Êª¤ò¼¨¤¹¤¿¤á¤Ë»È¤ï¤ì¤ë¡£¡§¡Öpomiero¡×¡ÊÎÓ¸é¤ÎÌÚ¡Ë¡¢¡Öfigiero¡×¡Ê̵²Ö²Ì¤ÎÌÚ¡Ë¡¢¡Ökafeiero¡×¡ÊàÝàê¤ÎÌÚ¡Ë¡¢¡Öteiero¡×¡Ê¤ªÃã¤ÎÌÚ¡Ë¡¢¡Öpalmiero¡×¡ÊÜ¿»Ò¤ÎÌÚ¡Ë¡¢¡Öroziero¡×¡Êé¬é¯¤ÎÌÚ¡Ë¡¢¡Öfragiero¡×¡Ê¥¤¥Á¥´¡Ë¡¢¡Ödiantiero¡×¡Ê¥Ê¥Ç¥·¥³¡Ë¤Ê¤É¡£
Ma on darfas dicar ke, se pomiero, figiero, roziero, e. c. portas, produktas pomi, figi, rozi, li esas quaze karakterizata da ici.
¤·¤«¤·¡¢¤â¤·¡Öpomiero¡×¡Öfigiero¡×¡Öroziero¡×¤Ê¤É¤¬¥ê¥ó¥´¤ä̵²Ö²Ì¤äé¬é¯¤Î²Ö¤ò»º¤¹¤ë¤Ê¤é¤Ð¡¢Á°¼Ô¤Ï¸å¼Ô¤Ë¤è¤Ã¤Æ¤¢¤¿¤«¤âÆÃħ¤Å¤±¤é¤ì¤Æ¤¤¤ë¤è¤¦¤Ê¤â¤Î¤Ç¤¢¤ë¡£
To komprenigas, ke l'Akademio per la decido 592 adjuntis a l'unesma senco : « karakterizata per » (ulo extera) : kurasiero = soldato portanta kuraso, karakterizata da kuraso; lanciero = soldato portanta lanco, armizita ye lanco e quaze karakterizata da olu; rentiero = homo karakterizata da renti; miliardiero = homo karakterizata adminime da un miliardo *19.
¤³¤Î¤³¤È¤Ç¡¢¥¢¥«¥Ç¥ß¡¼¤Ï·èÄê592¤ò¤â¤Ã¤ÆÂè°ìµÁ¤ËÂФ·¤Æ¡Ö¡Ê³°Éô¤Î²¿¤«¡Ë¡Á¤ÇÆÃħ¤Å¤±¤ë¡×¤È¤¤¤¦°ÕÌ£¤ò²Ã¤¨¤¿¤³¤È¤¬Ê¬¤«¤ë¡£¡Ökurasiero¡×¡á¹ÃÑɤò¤Ä¤±¤¿¡¢¹ÃÑɤˤè¤Ã¤ÆÆÃħÉÕ¤±¤é¤ì¤¿Ê¼Ââ¡Ê¹ÃÑÉʼ¡Ë¡¢¡Ölanciero¡×¡áÁä¤ò»ý¤Ã¤Æ¤¤¤ëʼÂâ¡¢Áä¤ÇÉðÁõ¤·¤¿Ê¼Ââ¡¢Áä¤Ë¤è¤Ã¤ÆÆÃħÉÕ¤±¤é¤ì¤¿Ê¼Ââ¡ÊÁ䵳ʼ¡Ë¡¢¡Örentiero¡×¡á¡Ê²¿¤é¤«¤Î¡Ë¼ý±×¤Ë¤è¤Ã¤ÆÆÃħ¤Å¤±¤é¤ì¤¿¿Í¡Êǯ¶â¼Ô¤Ê¤É¡Ë¡¢¡Ömiliardiero¡×¡á¾¯¤Ê¤¯¤È¤â½½²¯¤Ë¤è¤Ã¤ÆÆÃħ¤Å¤±¤é¤ì¤¿¿Í¡Ê²¯ËüĹ¼Ô¡Ë
-if-. — Ta sufixo, trovata en la Latina e novlatina lingui, quik adoptesis.
¡Ö-if-¡×¡£¥é¥Æ¥ó¸ì¤È¿·¥é¥Æ¥ó½ô¸ì¤Ë¤¢¤ë¡¢¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï®¤ä¤«¤ËºÎÍѤµ¤ì¤¿¡£
Ol soldesas a radiko nomala (neverbala) por formacar netransitiva verbi qui signifikas : produktar, genitar, sekrecar :
¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï¡¢¡Ö»º½Ð¤¹¤ë¡×¡Ö¡Ê»Ò¤ò¡ËÀ¸¤¸¤µ¤»¤ë¡×¡ÖʬÈ礹¤ë¡×¤È¤¤¤¦°ÕÌ£¤Î¼«Æ°»ì¤ò·ÁÀ®¤¹¤ë¤¿¤á¤Ë¡£¡ÊÆ°»ì¤Ç¤Ï¤Ê¤¯¡Ë̾»ìŪ¸ìº¬¤Ë¤Ä¤¯¡£
florifar, fruktifar = produktarflori, frukti;
¡Öflorifar¡×¡Öfruktifar¡×¡á³«²Ö¤¹¤ë¡¢¼Â¤¬¤Ê¤ë
sangifar = produktar sango : vunduro sangifanta tre abunde; ha! vu sangifas de la nazo;
¡Ösangifar¡×¡áÃϤ¬½Ð¤ë¡§¡Övunduro sangifanta tre abunde¡×¡Ê¤«¤Ê¤ê½Ð·ì¤·¤Æ¤¤¤ë½ý¡Ë¡¨¡Öha! vu sangifas de la nazo¡×¡Ê¤¢¡ª ·¯¡¢É¡·ì¤¬½Ð¤Æ¤¤¤ë¤è¡Ë
versifar = produktar versi;
¡Översifar¡×¡á»ï¤òºî¤ë
urinifar = sekrecar, produktar urino;
¡Öurinifar¡×¡áÇ¢¤òʬÈç¡¢»º½Ð¤¹¤ë¡£
sudorifar; burjonifar; chapelifar, vestifar, shuifar; segifar,
¡Ösudorifar¡×¡Êȯ´À¤¹¤ë¡Ë¡¨¡Öburjonifar¡×¡Êȯ²ê¤¹¤ë¡Ë¡¨¡Öchapelifar¡×¡Ê˹»Ò¤ò¤Ä¤¯¤ë¡Ë¡¢¡Övestifar¡×¡ÊÊ£¤òºî¤ë¡Ë¡¢¡Öshuifar¡×¡Ê·¤¤òºî¤ë¡Ë¡¨¡Ösegifar¡×¡Ê¥Î¥³¥®¥ê¤Ç¤Ò¤¯¡Ë
klovifar (tre diferas de klovisar, klovagar),
¡Öklovifar¡×¡ÊÅ£¤òºî¤ë¡Ë¡Ê¡Öklovizar¡×¡áÅ£¤Å¤±¤¹¤ë¡¢¡Öklovagar¡×¡ÊÅ£¤òÂǤÁÉÕ¤±¤ë¡Ë¤Ê¤É¤È¤Ï°Û¤Ê¤ë¡Ë
martelifar (altra kam martelagar, marteluzar, martelbatar) *20.
¡Ömartelifar¡×¡Ê¡á¥Ï¥ó¥Þ¡¼¤òºî¤ë¡£¡Ömartelagar¡×¡Ê¥Ï¥ó¥Þ¡¼¤ÇÂǤġˡ¢¡Ömarteluzar¡×¡Ê¥Ï¥ó¥Þ¡¼¤ò»È¤¦¡Ë¡¢¡Ömartelbatar¡×¡Ê¥Ï¥ó¥Þ¡¼¤ÇÂǤġˤȤϰۤʤ롣
Kompreneble de ta verbi darfas derivar substantivi signifikanta la ago : florifo, fruktifo, sangifo, versifo, urinifo.
ÅöÁ³¡¢¤³¤ì¤é¤ÎÆ°»ì¤«¤é¡¢¹Ô°Ù¤òɽ¤¹Ì¾»ì¤òÇÉÀ¸¤¹¤ë¤³¤È¤â¤¢¤ë¡£¡Öflorifo¡×¡Ê³«²Ö¡Ë¡¢¡Öfruktifo¡×¡Ê·ë¼Â¡Ë¡¢¡Ösangifo¡×¡Ê½Ð·ì¡Ë¡¢¡Översifo¡×¡Ê»íºî¡Ë¡¢¡Öurinifo¡×¡ÊÊüÇ¢¡Ë
A ta sufixo on darfas unionar altra sufixi : -ey, -ist, e lore ifeyo signifikas la loko ube on facas, fabrikas, e ifisto esos ta qua fabrikas : la armifisti fabrikas la fusili en la armifeyo dil arsenalo.
¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤ËÂФ·¤Æ¡¢Ê̤ÎÀÜÈø¼­¡Ö-ey¡×¡Ö-ist¡×¤ÈÁȤ߹ç¤ï¤»¤ë¤³¤È¤¬¤Ç¤­¤ë¡£¤³¤Î»þ¡¢¡Öifeyo¡×¤Ïºî¤ë¾ì½ê¤ò°ÕÌ£¤·¡¢¡Öifisto¡×¤Ïºî¤ë¿Í¤ò°ÕÌ£¤¹¤ë¡£¡Öla armifisti fabrikas la fusili en la armifeyo dil arsenalo¡×¡ÊÉð´ï¿¦¿Í¤Ïʼ´ï¹©¾ì¤ÎÉð´ïÀ½ºî½ê¤Ç½Æ¤òºî¤Ã¤Æ¤¤¤ë¡Ë
On ne darfas uzar ta sufixo kom vorto izolita. Konseque dicez : facar, fabrikar, produktar, e. c., ma nultempe ifar.
¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤òÆÈΩ¤·¤¿Ã±¸ì¤È¤·¤Æ»È¤¦¤³¤È¤Ï¤Ç¤­¤Ê¤¤¡£¤·¤¿¤¬¤Ã¤Æ¡¢¡Öfacar¡×¡Öfabrikar¡×¡Öproduktar¡×¤Ê¤É¤È¸À¤¨¤ë¤¬¡¢¡Öifar¡×¤È¤Ï¸À¤¨¤Ê¤¤¡£
-ig-. — Ta sufixo (modifikuro di ag) quik adoptesis.
¡Ö-ig-¡×¡£¡Ê¡Ö-ag¡×¤ÎÊÑ·Á¤Ç¤¢¤ë¡Ë¤³¤ÎÀÜÈø¼­¤Ï®¤ä¤«¤ËºÎÍѤµ¤ì¤¿¡£
Ol trovas susteno en la Latina (ab-igo) ed en la Germana (rein-ig-en) *21.
¤³¤ì¤Ï¡¢¥é¥Æ¥ó¸ì¡Êab-igo¡Ë¤È¥É¥¤¥Ä¸ì¡Êrein-ig-en¡Ë¤Î¤Ç¡¢»Ù»ý¤¬¤¢¤ë¡¢
Ol soldesas a nomala ed a verbala radiki.
¤³¤ì¤Ï¡¢Ì¾»ìŪ¸ìº¬¤ÈÆ°»ìŪ¸ìº¬¤ËÉÕ¤¯¡£
Kun radiko nomala ol signifikas : donar la qualeso expresata da la radiko, igar tala quala ol dicas, transformar a...
̾»ìŪ¸ìº¬¤òȼ¤¦¤È¡¢¤½¤Î¸ìº¬¤Ë¤è¤Ã¤Æɽ¸½¤µ¤ì¤ëÀ­¼Á¤òÍ¿¤¨¤ë¡¢¤½¤ì¤¬¸À¤¦¤è¤¦¤ÊÀ­¼Á¤Ë¤µ¤»¤ë¡¢¡Á¤ËÊÑ·Á¤µ¤»¤ë¡¢¤È¤¤¤¦°ÕÌ£¤Ë¤Ê¤ë¡£
Ex. : fortigar = igar¡¡forta;
Îã¡Ë¡§¡Öfortigar¡×¡á¶¯¤¯¤µ¤»¤ë
richigar = igar richa;
¡Örichigar¡×¡áË­¤«¤Ë¤µ¤»¤ë
plugrandigar = igar plu granda;
¡Öplugrandigar¡×¡á¤â¤Ã¤ÈÂ礭¤¯¤µ¤»¤ë
virigar = igar vira (o viro), transformar (adultulo) a viro;
¡Övirigar¡×¡áÃˤˤµ¤»¤ë¡¢ÃˤËÊѿȤµ¤»¤ë
mulierigar = igar muliera (o muliero), transformar (adultino) a muliero.
¡Ömulierigar¡×¡á½÷¤Ë¤µ¤»¤ë¡¢½÷¤ËÊѿȤµ¤»¤ë
Kompreneble de ta verbi derivas substantivi : fortigo, richigo, plugrandigo, virigo, mulierigo, e. c.
ÅöÁ³¡¢¤³¤ì¤é¤ÎÆ°»ì¤«¤é̾»ì¤¬ÇÉÀ¸¤¹¤ë¡£¡Öfortigo¡×¡Ê¶¯²½¡Ë¡¢¡Örichigo¡×¡ÊË­ÉÙ¡Ë¡¢¡Öplugrandigo¡×¡Ê¤è¤êÂ礭¤¯¤¹¤ë¤³¤È¡Ë¡¢¡Övirigo¡×¡ÊÃËÀ­²½¡Ë¡¢¡Ömulierigo¡×¡Ê½÷À­²½¡Ë¤Ê¤É¡£
Kun radiko verbala -ig- signifikas : esar kauzo, ke eventez lo dicata da la radiko :
Æ°»ìŪ¸ìº¬¤¬È¼¤¦¤È¡¢¡Ö-ig-¡×¤Ï¡¢¸ìº¬¤Ë¤è¤Ã¤Æ¸ÀµÚ¤µ¤ì¤¿¤³¤È¤¬À¸¤¸¤ë¸¶°ø¤Ç¤¢¤ë¤È¤¤¤¦°ÕÌ£¤Ë¤Ê¤ë¡£
dormigar = esar kauzo di dormo, produktar dormo : opiumo dormigas ;
¡Ödormigar¡×¡á̲¤ê¤Î¸¶°ø¤Ç¤¢¤ë¡¢Ì²¤ê¤òÀ¸¤¸¤µ¤»¤ë¡£¡Öopiumo¡¡dormigas¡×¡Ê¥¢¥Ø¥ó¤Ï̲¤ê¤ò°ú¤­µ¯¤³¤¹¡Ë
vidigar ulo da ulu = igar, ke ulo videsez da ulu.
¡Övidigar ulo da ulu¡×¡á²¿¤«¡Êʪ¡Ë¤¬¡¢Ã¯¤«¡Ê¿Í¡Ë¤Ë¤è¤Ã¤Æ¸«¤é¤ì¤ë¤è¤¦¤Ë¤µ¤»¤ë¡£
Se la verbal radiko esas netransitiva (venar) la sufixo -ig- havas la senco : igar ...anta, e konseque la verbo derivita per igar havas kom objekto (komplemento direta) to quo esus la subjekto dil verbo primitiva :
¤â¤·Æ°»ìŪ¸ìº¬¤¬¼«Æ°»ì¤Ê¤é¤Ð¡¢ÀÜÈø¼­¡Ö-ig-¡×¤Ï¡¢¡Á¤Ç¤¢¤ë¤è¤¦¤Ë¤µ¤»¤ë¡¢¤È¤¤¤¦°ÕÌ£¤Ë¤Ê¤ê¡¢¤·¤¿¤¬¤Ã¤Æ¡¢¡Öigar¡×¤òÍѤ¤¤¿ÇÉÀ¸Æ°»ì¤Ï¡¢ÌÜŪ¸ì¡ÊľÀÜÊä¸ì¡Ë¤ò¤â¤Ä¡£¡Ê¤½¤ÎÌÜŪ¸ì¤ÏÆ°»ì¤Î°ÕÌ£¾å¤Î¼ç¸ì¡Ë
venigar = igar venanta : me venigis la mediko = me igis la mediko venar = me igis ke la mediko venis;
¡Övenigar¡×¡áÍè¤ë¤è¤¦¤Ë¤µ¤»¤ë¡§¡Ö me venigis la mediko¡×¡á¡Öme igis la mediko venar¡×¡á¡Öme igis ke la mediko venis¡×¡Ê»ä¤Ï¤½¤Î°å¼Ô¤¬Íè¤ë¤è¤¦¤Ë¤µ¤»¤¿¡á»ä¤Ï¤½¤Î°å¼Ô¤ò¸Æ¤ó¤À¡Ë
iracigar = igar iracanta : vua sencesa kontredici iracigas lu.
¡Öiraca¡×¡áÅܤ餻¤ë¡§¡Övua sencesa kontredici iracigas lu¡×¡Ê¤¢¤Ê¤¿¤ÎÀ䤨´Ö¤Î¤Ê¤¤È¿ÏÀ¤¬¡¢¤½¤Î¿Í¤òÅܤ餻¤¿¡Ë
Kontraste, igar = igar ...ata, se la verbal radiko esas transitiva (vidar, sendar).
¤³¤ì¤ËÂФ·¤Æ¡¢¡Öigar¡×¡á¤â¤·Æ°»ìŪ¸ìº¬¤¬Â¾Æ°»ì¤Ç¤¢¤ë¤Ê¤é¤Ð¡¢¡Öigar ...ata¡×¡Ê¡Á¤µ¤ì¤ë¤è¤¦¤Ë¤µ¤»¤ë¡Ë¡Êvidar, sendar¡Ë
Lore, la verbo derivita per igar havas kom objekto (komplemento direta) la objekto dil verbo primitiva :
¤½¤ÎºÝ¡¢¡Öigar¡×¤òÍѤ¤¤¿ÇÉÀ¸Æ°»ì¤Ï¡¢ÌÜŪ¸ì¡ÊľÀÜÊä¸ì¡Ë¤È¤·¤Æ¡¢ËÜÍè¤ÎÆ°»ì¤ÎÌÜŪ¸ì¤ò»ý¤Ä¡£
me sendigos a vu ta libro da Petrus = me igos ta libro sendata (sendesar) a vu da Petrus;
¡Öme sendigos a vu ta libro da Petrus¡×¡á¡Öme igos ta libro sendata (sendesar) a vu da Petrus¡×¡Ê»ä¤Ï¡¢¥Ú¥Æ¥í¥¹¤¬¤¢¤Ê¤¿¤ËËܤòÁ÷¤ë¤è¤¦¤Ë¤·¤Æ¤µ¤»¤¿¡á»ä¤Ï¥Ú¥Æ¥í¥¹¤Ë¤¢¤Ê¤¿¤Ë¤½¤ÎËܤòÁ÷¤Ã¤Æ¤â¤é¤Ã¤¿¡Ë
me vidigis mea domo da Icannes = me igis vidata (videsar) mea domo da I.;
¡Öme vidigis mea domo da Icannes¡×¡á¡Öme igis vidata (videsar) mea domo da I¡×¡Ê»ä¤Ï¡¢¥¤¥«¥Í¥¹¤Ë»ä¤Î²È¤ò¸«¤µ¤»¤¿¡Ë
me instruktigas mea filii da la skolestro = me igas instruktata (instruktesar) mea filii da la skolestro;
¡Öme instruktigas mea filii da la skolestro¡×¡á¡Öme igas instruktata (instruktesar) mea filii da la skolestro¡×¡Ê¤ï¤¿¤·¤Ï¡¢¹»Ä¹¤¬»ä¤Î©»Ò¤Ë¶µ¤¨¤ë¤è¤¦¤Ë¡¢¤µ¤»¤ë¡á»ä¤Ï¡¢¹»Ä¹¤Ë»ä¤Î©»Ò¤ò¶µ¤¨¤Æ¤â¤é¤Ã¤¿¡Ë
me imprimigas nova libro da mea imprimisto = me igas imprimata (imprimesar), e. c.
¡Öme imprimigas nova libro da mea imprimisto¡×¡á¡Öme igas imprimata (imprimesar)¡¡nova libro¡×¡Ê»ä¤Ï¡¢¼«Ê¬¤Î°õºþ²°¤Ë¡¢¿·¤·¤¤Ëܤò°õºþ¤µ¤»¤¿¡Ë
Segun ta regulo, me manjigas mea kavalo povas signifikar nur : me igas mea kavalo manjesar, me igas ke lu esez manjata.
µ¬Â§¤Ë¤è¤ì¤Ð¡¢¡Öme manjigas mea kavalo¡×¤Ï¡¢¡Öme igas mea kavalo manjesar, me igas ke lu esez manjata¡×¡Ê»ä¤Ï¡¢¼«Ê¬¤ÎÇϤò¿©¤Ù¤µ¤»¤¿¡Ë¤È¤¤¤¦°ÕÌ£¤Ë¤Ê¤ë¡£
Se me volus dicar : me donas nutrivo a mea kavalo, me dicus : me igas mea kavalo manjar.
¤â¤·¡Öme donas nutrivo a mea kavalo¡×¡Ê»ä¤Ï±Â¤ò¼«Ê¬¤ÎÇϤËÍ¿¤¨¤ë¡Ë¤È¸À¤¤¤¿¤«¤Ã¤¿¤é¡¢¡Öme igas mea kavalo manjar¡×¡Ê»ä¤ÏÇϤ˿©¤Ù¤ë¤è¤¦¤Ë¤µ¤»¤ë¡Ë¤È¤·¤¿¤Û¤¦¤¬Îɤ¤¡£
Se la verbal radiko esas mixita (transitiva e ne transitiva), igar kompreneble signifikas igar ...anta o igar ...ata, pro la senco ipsa dil mixita verbi *22.
¤â¤·¡¢Æ°»ì¤¬¡Ê¾ư»ì¤È¼«Æ°»ì¤È¤Î¡Ëº®ºß¤µ¤ì¤¿¤â¤Î¤Ç¤¢¤Ã¤¿¤é¡¢º®ºßÆ°»ì¡ÊÌõÃí¡§Ç½³ÊÆ°»ì¡Ë¤Î°ÕÌ£¼«ÂΤˤè¤Ã¤Æ¡¢¡Öigar¡×¤ÏÅöÁ³¡¢¡Öigar ...anta¡×¤Ç¤¢¤Ã¤¿¤ê¡¢¡Öigar ...ata¡×¤È¤¤¤¦°ÕÌ£¤Ë¤Ê¤ë¡£
Ma to ne havas detrimento, quale montras l'exempli sequanta :
¤·¤«¤·¡¢¼¡¤Î¤è¤¦¤ÊÎãʸ¤¬¼¨¤¹¤è¤¦¤Ë¡¢»Ù¾ã¤Ï¤Ê¤¤¡£
me komencigas la laboro = me igas la laboro komencanta o komencata;
¡Öme komencigas la laboro¡× ¡á»ä¤Ï»Å»ö¤ò»Ï¤á¤ë
me durigos la laboro da altra laboristi = me igos la la laboro durata da altra laboristi;
¡Öme durigos la laboro da altra laboristi¡×¡á¡Öme igos la la laboro durata da altra laboristi¡×¡Ê»ä¤Ï¾¤ÎϫƯ¼Ô¤¿¤Á¤Ë»Å»ö¤ò³¤±¤µ¤»¤ë¤À¤í¤¦¡Ë
cesigez la infanti ludar = igez la infanti cesanta ludar.
¡Öcesigez la infanti ludar¡×¡á¡Öigez la infanti cesanta ludar¡×¡Ê»Ò¶¡¤é¤¬Í·¤Ö¤Î¤ò¤ä¤á¤µ¤»¤Ê¤µ¤¤¡Ë
Cetere, se to esas necesa o mem nur utila, on sempre darfas uzar explicite : igar ...anta o igar ...ata.
¤½¤Î¾¤Ë¡¢¤½¤ì¤¬É¬ÍפÀ¤Ã¤¿¤êÌò¤ËΩ¤Ä¤Ê¤é¤Ð¡¢ÌÀ³Î¤Ë¤¹¤ë¤¿¤á¤Ë¡¢¡Öigar ...anta¡×¤ä¡Öigar ...ata¡×¤ò¡¢¾ï¤Ë»ÈÍѤ·¤Æ¤â¤è¤¤¡£
On tote darfas preferar : igar ulu vidar ulo a : vidigar ulo da ulu; me igos vu konstatar la kozo a : me konstatigos da vu la kozo; e tale pri multa kazi analoga.
¡Övidigar ulo da ulu¡×¤è¤ê¤â¡Öigar ulu vidar ulo¡×¤ÎÊý¤¬¹¥¤Þ¤·¤¤¡£Â¿¤¯¤ÎÎà»÷¤Î¾ì¹ç¤â¡¢¤½¤¦¤Ç¤¢¤ë¡£¡Öme konstatigos da vu la kozo¡×¤è¤ê¤â¡Öme igos vu konstatar la kozo¡×¤¬¹¥¤Þ¤ì¤ë¡£
Quale on vidis en la supera exempli, la sufixo ig uzesas kom radiko dil verbo igar :
¾åµ­¤Ç¸«¤Æ¤­¤¿¤è¤¦¤Ë¡¢ÀÜÈø¼­¡Öig¡×¤ÏÆ°»ì¡Öigar¡×¤Î¸ìº¬¤È¤·¤Æ»È¤ï¤ì¤Æ¤¤¤ë¡£
me igas vitro neruptebla = me traktas vitro (ja fabrikita) tale, ke lu divenas neruptebla, tre diferas de : me facas neruptebla vitro (o vitro neruptebla) qua signifikas : me fabrikas, e. c. (Dicernez do bone igar de facar.)
¡Öme igas vitro neruptebla¡×¡Ê»ä¤Ï¥¬¥é¥¹¤ò³ä¤ì¤Ê¤¤¤è¤¦¤Ë¤¹¤ë¡Ë ¡á ¡Öme traktas vitro (ja fabrikita) tale, ke lu divenas neruptebla¡×¡Ê»ä¤Ï¡¢¡Ê¤¹¤Ç¤Ë¤Ä¤¯¤é¤ì¤¿¡Ë¥¬¥é¥¹¤ò³ä¤ì¤ë¤³¤È¤¬¤Ê¤¤¤è¤¦¤Ë¡¢¼è°·¤¦¡Ë¡£¤³¤ì¤é¤Ï¡¢¡Öme facas neruptebla vitro (o vitro neruptebla)¡×¤È¤Ï¡¢Á´¤¯°ã¤¦¡£¤³¤Î°ÕÌ£¤Ï¡¢¡Ö»ä¤Ï²õ¤ì¤Ê¤¤¥¬¥é¥¹¤òºî¤ë¡×¤Ç¤¢¤ë¡£¡Öfacar¡×¤È¡Öigar¡×¤ò¶èÊ̤·¤Ê¤µ¤¤¡£
On anke vidis, ke la verbo igar darfas havar propoziciono kom objekto : me igas mea kavalo manjar aveno.
Æ°»ì¡Öigar¡×¤ÏÌÜŪ¸ì¤È¤·¤ÆÀá¤ò»ý¤Ä¤³¤È¤¬¤¢¤ë¤³¤È¤â¡¢Ê¬¤«¤Ã¤Æ¤¤¤ë¡£¡Öme igas mea kavalo manjar aveno¡×¡Ê»ä¤Ï¼«Ê¬¤ÎÇϤ˥«¥é¥¹¥à¥®¤ò¿©¤Ù¤µ¤»¤¿¡Ë
Quale on vidas, importas (por la justa expreso e kompreno) sequar la « normal ordino » en ta propozicioni infinitivala :
¤ªÊ¬¤«¤ê¤Ë¤è¤¦¤Ë¡¢¡ÊÀµ¤·¤¤É½¸½¤ÈÍý²ò¤Î¤¿¤á¤Ë¡ËÉÔÄê»ì¡ÊÀá¡Ë¶ç¤ÎÃæ¤Ç¤Ï¡ØÉáÄ̤θì½ç¡Ù¤Ë½¾¤¦¤³¤È¤¬½ÅÍפǤ¢¤ë¡£
Il igis Petrus ocidar Alexander = il igis Alexander ocidesar da Petrus.
¡ÖIl igis Petrus ocidar Alexander¡×¡ÊÈà¤Ï¥Ú¥Æ¥ë¥¹¤Ë¥¢¥ì¥­¥µ¥ó¥À¡¼¤ò»¦³²¤µ¤»¤¿¡Ë¡á¡Öil igis Alexander ocidesar da Petrus¡×
Ne konfundez igar a koaktar od a lasar.
¡Öigar¡×¤ò¡Ökoaktar¡×¤ä¡Ölasar¡×¤Èº®Æ±¤·¤Æ¤Ï¤¤¤±¤Ê¤¤¡£
Il igis sua spozino manjar la kordio di elua amoranto (el ne savis lo);
¡ÖIl igis sua spozino manjar la kordio di elua amoranto¡×¡ÊÈà¤Ï¼«Ê¬¤ÎºÊ¤Ë¡¢Èà½÷¤Î¾ðÉפο´Â¡¤ò¿©¤Ù¤µ¤»¤¿¡ÒÈà½÷¤Ï¤½¤Î¤³¤È¤òÃΤé¤Ê¤«¤Ã¤¿¡Ó¡Ë
il koaktis sua spozino, e. c. (el ne volis, ma il impozis ad elu koakte sua volo).
¡Öil koaktis sua spozino, e. c.¡×¡ÊÈà¤Ï¼«Ê¬¤ÎºÊ¤Ë±¾¡¹¡Ä¡Ë¡ÒÈà½÷¤Ï¿©¤Ù¤¿¤¯¤Ê¤«¤Ã¤¿¤¬¡¢Èà½÷¤ËÂФ·¤ÆÈà¤Ï¼«¤é¤Î°Õ»Ö¤ò²¡¤·ÉÕ¤±¤¿¡Ó
Lasez me enirar = ne impedez me enirar;
¡ÖLasez me enirar = ne impedez me enirar¡×¡ÊÌۤäƻä¤òÆþ¤é¤»¤Æ¤¯¤ì¡á»ä¤¬Æþ¤ë¤³¤È¤ò¶¯À©¤¹¤ë¤Ê¡Ë
igez ni enirar = agez por ke ni enirez.
¡Öigez ni enirar = agez por ke ni enirez¡×¡Ê»ä¤¬Æþ¤ë¤è¤¦¤Ë¤µ¤»¤è¡á»ä¤¬Æþ¤ë¤¿¤á¤Ë¡¢¹ÔÆ°¤»¤è¡Ë1
La uzo di lasar en la senco di igar esas Germanajo.
¡Öigar¡×¤Î°ÕÌ£¤Ç¡Ölasar¡×¤ò»È¤¦¤Î¤Ï¡¢¥É¥¤¥Ä¸ìŪ¤Ç¤¢¤ë¡£

¥³¥á¥ó¥È¤ò¤«¤¯


¡Öhttp://¡×¤ò´Þ¤àÅê¹Æ¤Ï¶Ø»ß¤µ¤ì¤Æ¤¤¤Þ¤¹¡£

ÍøÍѵ¬Ìó¤ò¤´³Îǧ¤Î¤¦¤¨¤´µ­Æþ²¼¤µ¤¤

Menu

¥¤¥É¸ìʸˡÊÔ¡Ê£±¡Ë

¥¤¥É¸ìʸˡÊÔ¡Ê£´¡Ë

WikiÆ⸡º÷

¥á¥ó¥Ð¡¼¤Î¤ßÊÔ½¸¤Ç¤­¤Þ¤¹