de
- de
- (prep.) (starting point, origin, derivation)
[Á°ÃÖ»ì]»ÏÅÀ¡¢¸¶°ø¡¢µ¯¸»¡£
la treno de Lyon:
the train from Lyons:
¥ê¥ª¥óȯ¤ÎÎó¼Ö
blinda de nasko:
blind from birth;
À¸¤Þ¤ì¤Ä¤¤ÎÌÕÌÜ
de omna lateri:
from all sides;
¤¢¤é¤æ¤ëÌ̤«¤é
de supre ad infre;
from top to bottom;
°ìÈ־夫¤é²¼¤Þ¤Ç
de ta vidpunto:
from that viewpoint;
¤½¤Î´ÑÅÀ¤«¤é
komprar de ulu:
to buy of someone;
狼¤«¤éÇ㤦
arachar de la morto:
to snatch from death;
»à¤«¤éµß¤¤½Ð¤¹
malada de febro:
sick with (from) fever;
Ç®¤Î¤¢¤ëɵ¤
(measure, quantity)¡Ê¿ôÎÌ¡Ë
unu de li:
one of them;
¤½¤ì¤é¤Î¤Ò¤È¤Ä
un horo de marcho:
an hour's walk;
1»þ´Ö¤ÎÊâ¹Ô
dek-e-duo de ovi:
a dozen eggs;
1¥À¡¼¥¹¤ÎÍñ
tri metri de rubando:
three meters of ribbon;
3¥á¡¼¥È¥ë¤Î¥ê¥Ü¥ó
glaso de aquo:
a glass of water;
¥°¥é¥¹°ìÇդοå
peco de pano:
a piece of bread;
°ìÀÚ¤ì¤Î¥Ñ¥ó
el esas la maxim bela de la fratini:
she is the most beautiful of the sisters;
Èà½÷¤Ï»ÐËå¤ÎÃæ¤Ç°ìÈÖ¡¢Èþ¤·¤¤¡£
duo de rejini:
a pair of queens;
°ìÂФΥ¯¥£¡¼¥ó
(after adjectives denoting dimensions, size, contents)¡ÊÀ£Ë¡¡¢Â礤µ¡¢ÆâÍƤòɽ¤¹·ÁÍÆ»ì¤Î¸å¤Ë¡Ë
ponto longa de du Angla milii:
a bridge two English miles long;
2¥Þ¥¤¥ë¤ÎŤµ¤Î¶¶
barelo plena de vino:
a barrel full of wine;
¤Ö¤É¤¦¼ò¤Ç°ìÇÕ¤Îî
konstrukturo alta de duadek etaji:
a building twenty stories high
20³¬Î©¤Æ¤Î¥Ó¥ë¥Ç¥£¥ó¥°
(«since», duration of time).¡Ê°ÊÍè¡¢»þ´Ö¤Î·Ñ³¡Ë
N. B. in this sense de-pos is preferable to de alone:
¡ÊÃí¡Ë¤³¤Î°ÕÌ£¤Ç¤Ï¡Öde¡×¤è¤ê¤â¡Öde-pos¡×¤¬¹¥¤Þ¤·¤¤¡£
me savas lo de(pos) quar dii:
I have known it these (since, from) four days;
»ä¤Ï¡¢4Æü¡ÊÁ°¡Ë¤«¤é¤½¤Î¤³¤È¤òÃΤäƤ¤¤¿¡£
me esas hike de du monati:
I have been here for two months;
»ä¤Ï2¥ö·î´Ö¡¢¤³¤³¤Ë¤¤¤¿¡£
¡Ê±Ñ¸ì¤Ç¤Ïsince¤Èfor¤Î°ã¤¤¤¬¶¯Ä´¤µ¤ì¤Æ¤¤¤ë¤¬¡¢¥¤¥É¸ì¤Ç¤Ï¡¢¤É¤Á¤é¤â¡Öde¡×¤ò»È¤Ã¤ÆËÝÌõ¤µ¤ì¤Æ¤¤¤ë¤Î¤Ç¡¢¤½¤Î¶èÊ̤ò¤¢¤Þ¤ê¡¢µ¤¤Ë¤¹¤ëɬÍפϤʤµ¤½¤¦¤À¡£±Ñ¸ì¤Ç¤Ï¡Ösince¡×¤Ï»þÅÀ¤ò´ð½à¤Ë¤·¤Æ¤ª¤ê¡¢¡Öfor¡×¤Ï»þ´Ö¤Î·Ñ³¤òɽ¸½¤·¤Æ¤¤¤ë¡£¤æ¤¨¤Ë¡¢¡Ösince¡×¤Î¸å¤Ë¤Ï¡¢»þ´Ö¤Î·Ñ³¤ò¤¹¤ë¸ì¶ç¤ÏÍè¤Ê¤¤¡£¤¢¤¨¤Æ¡¢¤½¤ÎÅÀ¤ò¸·Ì©¤Ë¥¤¥É¸ìËÝÌõ¤¹¤ë¤³¤È¤â¤Ç¤¤ë¡£¤¹¤Ê¤ï¤Á¡¢¡Öde-pos ante¡×¤ò»È¤¦ÊýË¡¤À¡£¤¿¤È¤¨¤Ð¡¢¡Öme savas lo de(pos) quar dii¡×¤ò¡Öme savas lo de(pos) (tempopunto) ante quar dii¡×¡Ê4ÆüÁ°¤Î»þÅÀ¤«¤é¤½¤Î¤³¤È¤òÃΤäƤ¤¤¿¡Ë¤È¤¤¤¦¤³¤È¤Ë¤Ê¤ë¡Ë
de(pos) la morto di sua spozino:
since the death of his wife;
ºÊ¤Î»àË´°ÊÍè
de kande vu lojas hike? me lojas hike de un monato:
How long (from when) have you lived here? I have lived here one month (I am living here from one month);
¤¢¤Ê¤¿¤Ï¤¤¤Ä¤«¤é¤³¤³¤Ë½»¤ó¤Ç¤¤¤Þ¤¹¤«¡©¡¡»ä¤Ï1¥ö·îÁ°¤«¤é¤³¤³¤Ë½»¤ó¤Ç¤¤¤ë¡£
de pos:
since, after;
de longe:
for a long time past;
de kande:
since when, how long since;
de lore:
from that time, since then;
de pose:
from that time, afterwards;
de pos ke:
(conj.) since (that);
de nun:
from now, henceforth, hereafter;
de sub:
from under;
de dop:
from behind.
V. exp.:
da, de, di: Praktikal regulo por selektar inter ta tri prepozicioni esas la sequanta:
¡Öda¡×¡Öde¡×¡Ödi¡×¤Ë¤Ä¤¤¤Æ¡£¤³¤Î»°¤Ä¤ÎÁ°ÃÖ»ì¤ÎÃ椫¤é°ì¤Ä¤òÁª¤Ö¼ÂÁ©Åª¤Êµ¬Â§¤Ï¼¡¤Î¤è¤¦¤Ê¤â¤Î¤À¡£
Se la senco postulas klare l'ideo di l'agento od autoro, uzez da;
¤â¤·¡¢°ÕÌ£¤¬Æ°ºî¤Î¼çÂΡ¢ºî¼Ô¤Î³µÇ°¤ò¤Ï¤Ã¤¤ê¤ÈÍ׵ᤷ¤Æ¤¤¤ë¤Ê¤é¤Ð¡¢¡Öda¡×¤ò»ÈÍѤ·¤Ê¤µ¤¤¡£
se ol postulas klare l'ideo di deveno, o di konteno o di quanto, uzez de;
¤â¤·°ÕÌ£¤¬Í³Íè¡¢Ééô¡¢Ê¬Î̤γµÇ°¤òÍ׵ᤷ¤Æ¤¤¤ë¤Ê¤é¤Ð¡¢¡Öde¡×¤ò»È¤¤¤Ê¤µ¤¤¡£
en cetera kazi (do en omna dubebla) uzez audace di;
¤½¤ì°Ê³°¤Î¾ì¹ç¡Êµ¿¤ï¤·¤¤¾ì¹ç¡Ë¤Ï¡¢¤¢¤¨¤Æ¡Ödi¡×¤ò»È¤¤¤Ê¤µ¤¤¡£
nam olca esas la maxim generala de la tri, korespondanta a la genitivo; II-33.
¤Ê¤¼¤Ê¤é¡¢¤³¤ì¤¬3¤Ä¤ÎÁ°ÃÖ»ì¤ÎÃ椫¤é¡¢¤â¤Ã¤È¤â°ìÈÌŪ¤Ç°³Ê¤ËÂбþ¤¹¤ë¤â¤Î¤Ç¤¢¤ë¤«¤é¤À¡£Âè2´¬33ÊÇ
On povas generale sequar ica regulo (por selektar inter de o di):
¡Ê¡Öde¡×¤¢¤ë¤¤¤Ï¡Ödi¡×¤Î¤É¤Á¤é¤«¤òÁª¤Ö¤¿¤á¤Ë¤Ï¼¡¤Îµ¬Â§¤¬¤¢¤ë¡£
Uzez di kande la sequanta substantivo havas artiklo; uzez de kande ol hava nula artiklo; III-624. — FIS
³¤¯Ì¾»ì¤Ë´§»ì¤¬ÉÕ¤¯¾ì¹ç¤Ï¡Ödi¡×¤ò»È¤¤¡¢´§»ì¤¬¤Ä¤«¤Ê¤¤»þ¤Ï¡Öde¡×¤ò»È¤¤¤Ê¤µ¤¤¡£Âè3´¬624ÊÇ¡£
Semantiko[°ÕÌ£]:
prepoziciono qua indikas la punto di departo, di deveno (en spaco e tempo) l'origino, dependo, departala punto; uzesas anke:
»ÏÅÀ¡¢¡Ê»þ¶õ¤Ë¤ª¤±¤ë¡ËͳÍè¡¢µ¯¸»¡¢½¾Â°¡¢³«»ÏÅÀ¤ò¼¨¤¹¤¿¤á¤ÎÁ°Ãֻ졣
(1) kun la substantivi qui signifikas mezuro, quanto, konteno
¡¿ôÎÌ¡¢Ê¬ÎÌ¡¢Ééô¤ò°ÕÌ£¤¹¤ë̾»ì¤È¶¦¤Ë»È¤¦¡£
(2) kun l'adjektivi plena, longa, larja, alta, profunda, dika, e.c. qui, fakte, relatas mezuro, dimensiono
¢¡Öplena¡×¡Ölonga¡×¡Ölarja¡×¡Öalta¡×¡Öprofunda¡×¡Ödika¡×¤Ê¤É¤ÎʬÎÌ¡¢¼¡¸µ¤Ë´Ø·¸¤¹¤ë·ÁÍÆ»ì¤È¶¦¤Ë»È¤¦¡£
(3) kun titulo di nobeleso.
£µ®Â²¤Î¸ª½ñ¤È¶¦¤Ë»È¤¦¡£
Morfologio[·ÁÂÖ]: de
Exemplaro[Îã]: de quo?¡Ê²¿¤«¤é¡©¡Ë
spaco:
¡Ê¶õ´Ö¡Ë
la hundo saltis de la barelo
¸¤¤¬Ã®¤«¤éÄ·¤Í¤¿¡£
de omna lateri
Á´¤Æ¤ÎÌ̤«¤é
tempo:
¡Ê»þ´Ö¡Ë
de tempo a tempo
»þ¡¹
ni ne vidis li de un yaro
²æ¡¹¤ÏÈà¤ò°ìǯÁ°¤«¤é¸«¤Æ¤¤¤Ê¤¤¡£
el esas malada de tri semani
Èà½÷¤Ï3½µ´ÖÁ°¤«¤éɵ¤¤À¡£
blinda de nasko
ÀèŷŪ¤ËÌÕÌܤÎ
de nun
º£¤«¤é
origino:
¡Êµ¯¸»¡Ë
letro de Paris
¥Ñ¥ê¤«¤é¤Î¼ê»æ
treno de London
¥í¥ó¥É¥óȯ¤ÎÎó¼Ö
komprar de ulu
狼¤«¤éÇ㤦
tri metri de rubando
3¥á¡¼¥È¥ë¤Î¥ê¥Ü¥ó
barelo plena de vino
Éòƺ¼ò¤Î¤¤¤Ã¤Ñ¤¤Æþ¤Ã¤¿Ã®
komprar de ulo
²¿¤«¤«¤éÇ㤦
dependo:
¡Ê½¾Â°¡Ë
la portreti de Napoleon
¥Ê¥Ý¥ì¥ª¥ó¡Ê½ê͡ˤξÓÁü²è
peco de pano
°ìÊҤΥѥó
glaso de aquo
¥°¥é¥¹°ìÇդοå
un horo de marcho
°ì»þ´Ö¤ÎÊâ¹Ô
kauzo:
¡Êº¬µò¡Ë
li mortis de hungro
Èà¤Ïµ²²î¤Ç»à¤ó¤À¡£
malada de febro
Ç®¤Ë¤è¤ëɵ¤
quanteso:
¡ÊʬÎÌ¡Ë
longa de sis metri
Ťµ6¥á¡¼¥È¥ë
ponto longa de du milii
Á´Ä¹2¥Þ¥¤¥ë¤Î¶¶
dek-e-duo de ovi
1¥À¡¼¥¹¤ÎÍñ
glaso de aquo
¥°¥é¥¹°ìÇդοå
Komparez:¡ÊÈæ³Ó¤»¤è¡Ë ek
Antonimo[È¿°Õ¸ì]:ad, til
Kompundi[¹çÀ®¸ì]: ¢ª de.¡ÊÀÜƬ¼¡Ë